Belgiens bruna guld

Bruna läckerheter ligger blänkande som nyputsat porslin i skyltfönstren. Välkommen till Bryssel – i livsnjutarnas stad är choklad allt!

Smaka själv!

Varför inte testa lite chokladturism i Bryssel?
• På Museum of Cocoa and Chocolate kan du se hur man gör praliner, provsmaka och även få dig lite historia till livs. www.mucc.be
• Chocolaterie Manon
Se chocolatier Christian Vanderkerken göra praliner och berätta om sin anrika fabrik. Bara tidsbokning.
www.chocolatiermanon.com
• Planète Chocolat
Demonstration av chokladhistoria och hur man gör praliner – och provsmakning förstås. Bara tidsbokning.
www.planetechocolat.b

Belgiens bruna guld
Pralinen Sputnik, med tio olika avancerade ingredienser, tar form.
Alla fotografier: Johan Almblad
Belgiens bruna guld
Christian Vanderkerken är en av Belgiens drygt 2 000 chocolatierer – och tar chokladkonst på allvar.
Belgiens bruna guld
Vid Bryssels kända Grand Place stoltserar rådhuset. Runt torget står hus med fasader i flamländsk barock.
Belgiens bruna guld
Belgien är seriestripparnas stad – det skryter också husen om! Träffa storheter som Tintin, Spirou och Lucky Luke på väggarna.
Belgiens bruna guld
Chefschocolatier Bussels Emmanuele på avant-garde-chokladfabriken Planète Chocolat skapar chokladskal till praliner med fyllning.

Det är trångt framför chokladhyllan i det lilla snabbköpet på hörnet. Turisterna från Japan fyller nätkorgarna med snäckformade souvenir-Guylian innan planet lyfter hem mot flygplatsen Narita.
Den belgiske mannen med filthatt tar ett paket mörk Callebaut till kvällens chokladmousse.
En blådressad snabbköpsexpedit fyller stressat på eleganta förpackningar 85-procentig choklad medan han tar stora tuggor av en annan brunsvart rektangel i farten. Hans mellanmål? Choklad förstås.
– I Belgien köper man inte bara choklad för att ge bort till vänner. Belgarna är faktiskt väldigt bra på att skämma bort sig själva med det, säger chefschokladdesigner Michael Lewis Anderson på Wittamer, leverantör till det belgiska hovet.

Ingenstans i världen är man så stolt över sin njutningskonfekt som i Belgien. Lilleputtlandet kan skryta med över 2 100 chokladbutiker och inte mindre än fyra museum om ämnet. Bara Bryssel, med sina drygt en miljon invånare, har nästan
200 chokladbutiker listade i telefonkatalogen.
Långt borta från Snickers och Twix, producerade i ett hysteriskt tempo, skapar många Brysselchocolatierer sina pralinbebisar omsorgsfullt för hand.

En av dem är Christian Mr Manon Vanderkerken på Chocolaterie Manon. I sin lilla fabrik i Bryssels utkant skulpterar han tillsammans med sina tre anställda prisbelönta praliner som ska komma att kosta minst en tia styck. Vissa tar två dagar att göra, som till exempel den världsberömda Sputnik – en perfekt mix av tio olika fyllningar, med bland annat marsipan, nougat och finaste mörka och ljusa chokladen som skal – toppat med en flaga 24 karats guld.
– Att äta en chokladpralin är som att dricka en cocktail. Man måste äta hela på en gång för att alla smaker ska blanda sig i munnen, instruerar Christian Vanderkerken.
Själv äter han minst 250 gram choklad – varje dag.
– Jag är nog beroende, skrattar han.

Redan som liten följde han med sin farfar, fabrikens grundare, till arbetet. I dag har Christian bytt ut chokladformarna från stål till följsam plast, annars är tekniken densamma. Det dunkar från maskinen som skakar ner chokladen jämnt i formarna. Chocolatier Christian rispar med en gaffel över den fortfarande mjuka chokladen. Några minuter senare har överdraget svalnat och fått en tjusig form av ett randigt hjärta.
– Man måste jobba fort, som med glas, innan chokladen kristalliserar sig. Rätt temperatur är oerhört viktig för att chokladen ska bli blank och skinande, förklarar Christian, medan han låter chokladvattenfallet ösa över formen.

Snabbt sveper han bort överflödet med en spatel och vänder formen upp och ner för att det mesta ska regna ut i chokladbadet igen. På så sätt bildas skalen, som går att fylla med allehanda mumsigheter och lite hemlisar.
– Nya idéer finns alltid i huvudet. När jag äter något, när jag reser, när jag ser någon film. Jag funderar alltid på nya saker att fylla pralinerna med, säger Christian Vanderkerken.

I fabriken är luften torr och kall, mellan 15 och 18 grader är perfekt. För mycket fukt kan skapa en vit hinna på chokladen. Christian rör våldsamt i chokladbadet utan att spilla en enda droppe drömmedicin. För ja, choklad sägs ha en antidepressiv effekt och vara bra för det mesta, helt enkelt.
– Jag är glad, och jag äter choklad varje dag! Jag måste ju prova alla praliner vi gör. Men konstigt nog blir jag aldrig trött på choklad, utan vill bara ha mer och mer hela tiden. Det är som en drog, säger Bussels Emmanuele, chocolatier på Planète Chocolat.

I Belgien finns en lag som slår fast att allt i den bruna konfekten måste vara naturliga råvaror utan konserveringsmedel – annars får det inte heta choklad.
– Det är bra att vi har den lagen, det gör att vi kan vara extra stolta över vår choklad, säger Bussels Emmanuele.
Belgien ligger mitt i chokladbältet, mellan Frankrike och Schweiz, och Bryssel är den ädlaste pralinen. Det kan de tacka sina afrikanska kolonier för. Kakaobönorna strömmade in i landet från Elfenbenskusten och Kongo under sent 1700-tal och snart förstod belgarna att man kunde dra nytta av de små bruna bönorna.

Från början gjordes choklad mest på apoteken för att det skulle bli trevligare att svälja medicin, men när belgarna firade in 1900-talet slog chokladen igenom på allvar. Kakaobönorna blev billigare, och från att chokladen bara varit för de vuxna fick nu barnen äntligen smaka.

2005 vårdar Brysselborna sitt livsnjutararv bättre än någonsin. Här älskar man mat, öl och choklad. Kalorier? Det verkar få kunna stava till.
Bakom chokladbutikernas välputsade diskar bjuder pralinerna in till en sinnenas dans. Synintrycken spritter lyckligt åt synen av de bruna blänkande små chokladkullarna i olika former. Tungan dansar samba åt smakcocktailen som brinner av i munnen likt ett smakrikt nyårsfyrverkeri.

Den milda smaken av svartpeppar omfamnar mjukt den mörka chokladen. Passionsfruktpralinen håller på sig en stund, innan den exploderar i en lagom exotisk fruktsmak. Techokladen är en utmärkt partner till din gröna kopp afternoon tea.
Men alla smaker fungerar inte, enligt Michael Lewis Anderson på Wittamer.
– Lavendel är en smak man måste vara försiktig med. Folk associerar den till tvål, och dessutom tar en hel chokladbox smak av en enda pralin.
I hans land är choklad en del av kulturen. En söndag utan choklad är ingen söndag, enligt många Brysselbor.

Förr i tiden var choklad en valuta mer värdefull än guld. I dag är kakaokonsten en njutningsvara som får humöret att bosätta sig i nivå med Kaknästornet.
Fråga vilket litet snabbköp i Bryssel som helst.

Resfakta Bryssel

Ta sig dit

Flyg med SAS från Arlanda eller med Malmö Aviation/SN Brussels Airlines från Bromma och Landvetter. Ryan Air flyger från Stockholm/Skavsta till Charleroi.

Ta sig fram

Bryssel är lätt att ta sig runt i. Staden är så behändig att du lätt kan promenera långa kartsträckor. Annars fungerar buss, spårvagn och tunnelbana utmärkt. En enkelresa kostar 1,40 euro. Ett klippkort för fem resor kostar 6,50 euro.

Att bo

I Belgien finns boende i alla prisklasser. Hitta din favorit på www.hotels.be.

Att äta

Belgien är känt för öl och choklad – men restaurangerna höjs ofta till skyarna som världens bästa och mest prisvärda. Lokala specialiteter är musslor med pommes frites, sparris med skirat smör och hårdkokta ägg, tomater fyllda med räkor och waterzooi, kyckling i tunn gräddsoppa.
Två av Bryssels bästa restauranger heter Belga Queen, rue Fossé aux Loups 32, www.belgaqueen.be och Vismet, Place Sainte-Catherine 23.
Lunch äter du på Café Vaudeville, Galerie de la Reine 15 eller Wittamers tea room, Place du Grand Sablon 6.
Fler restauranger hittar du på www.resto.be.
Undvik: Restaurangområdet kring Grand Place är en ren turistfälla.

Att köpa

Förutom choklad? Vännerna hemma blir glada för öl (Gueuzeöl, som bara bryggs i Bryssel), spetsar och annorlunda seriestrippar.
Välj området nedanför Beurs för butikerna där unga designers får fritt spelrum. Runt Antoine Dansaertstraat, Leon Lepagestraat, Sint-Goriksplein, och Kartuizersstraat är Bryssels trendigaste modeområde med kläder av belgiska designers. Gågatan Nieuwstraat är lik Drottninggatan i Stockholm.

Sevärt

Grand Place: 1695 bombades torget av kung Louis XIV:s franska trupper, och i dag ståtar rådhuset som enda kvarvarande byggnaden på det kända torget.
EU-parlamentet: Ta tunnelbanan till station Schumann och känn igen dig varje gång du ser ett nyhetsinslag. Du kan besöka Europaparlamentets plenisal måndag till torsdag 10–15, fredag klockan 10. Ingen reservation behövs.
Atomium: En jätteatom i förstoring på 165 miljarder som uppfördes till världsutställningen 1958.
Han är mindre än man tror, Manneken Pis (på Stoofstraat, cirka 100 meter bakom rådhuset). Den kissande bronskillen symboliserar många legender, bland annat sägs han stå för Brysselbornas brist på högaktning. Brysselborna syr ofta små kostymer åt honom – och ibland kissar han öl, den lille gynnaren.

Språk: Flamländska, franska och tyska.

Klimat: Likt det nordeuropeiska, bara en gnutta mildare. Till Belgien kan du resa året om.

På Nätet
www.belgien.nu

Av: Caroline Engvall

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top