Hej Benny!
Jag mår inte så bra just nu, jag och min sambo bråkar mest hela tiden men vi håller ihop för att vi har en tonåring som är vårt allt och vi tycker att barn ska växa upp med båda sina föräldrar. Jag har nu kommit fram till att det bästa är att vi separerar men jag vill vänta tills vår tonåring är äldre. En man som jag brukar se ett par gånger i veckan sedan flera år tillbaka, har försökt få ögonkontakt med mig. Kan det vara så att han känner samma för mig som jag för honom? Kommer jag att träffa denne man? Jag är ganska ensam, har inga kompisar, funderar ofta på om det är något fel på mig. Kommer jag att träffa kompisar som vill umgås med mig? Jag känner mig som ett enda stort fel, allt jag gör blir fel. Ibland får jag självmordstankar men jag vill inte svika min son.
– Jag känner att du mentalt redan har separerat och att det är flera år sedan, idag lever du med ditt barn medan din man redan har flyttat ut ur ditt hjärta. Det du signalerar till ditt barn genom att ändå stanna kvar i förhållandet, är att man ska fortsätta leva i en dålig relation. Jag tycker det är bättre att separera, visa att det går att bli lycklig genom att hitta någon annan. Annars finns risken att ditt barn kommer att göra som du, leva i en dålig relation. Det vill du väl inte?
– Mannen med de vackra ögonen är intresserad av dig och har varit det i de fem år ni sett varandra, men han lever också i en relation så ni är i ett likvärdigt utgångsläge. Ni kommer att få en relation så småningom. När det gäller ditt problem med vänner så är det ju så att när man mår dåligt så har man inte mycket kompisar, det är bara riktigt nära vänner som stannar då. Det är skillnad på vänner och kompisar, kompisarna kommer när du mår bättre. Och det kommer att vända för dig, du kommer att bli sambo igen och bli lycklig.
