Hej Benny!
Livet är inte på solsidan för tillfället, rent känslomässigt. Det är egentligen flera år sedan den känslan fanns inom mig. Många tankar och mycket energi har gått åt till att fundera på “att göra det rätta”, inte bara för mig utan även för min man. Han är ju också drabbad av mitt känslotillstånd. Vi har, i det stora hela, det materiellt och ekonomiskt mycket bra, men mer och mer har mina känslor svalnat och jag funderar på om det är så här jag ska ha eller vill ha det resten av mitt liv. Vad har vi som binder oss samman? Varför kan jag inte uppskatta det jag har? Om jag rannsakar mig själv har jag nog aldrig älskat min man så som man bör. Det har mer varit tal om att få en trygghet i tillvaron. I sanningens namn är det ju inte rätt mot min man som jag i alla fall tror är ärlig mot mig.
– När det gäller kärlek så måste du lyssna till ditt hjärta. Kärleken är varken materiell eller trygg, den är ingenting man kan konstruera. Det känns som att både du och din man är värda äkta kärlek. Det är aldrig för sent att bryta upp och våga tro på att man kan hitta något annat. Man ska inte leva i en relation som är död. Man kan vara hungrig på många sätt men det är fruktansvärt att vara känslomässigt hungrig.
