Bäste Benny!
Jag skulle bli så glad och tacksam om du kunde ingjuta lite livsmod och livsglädje i mig. Jag är den oroliga varianten och oroar mig för allt och alla. Kort sagt, jag är så rädd att jag ska bli sjuk och dö i en nära framtid att jag knappast törs leva.
Hade jag inte haft min käre make så vet jag inte hur jag skulle ha klarat av att komma så här långt. Han är min motsats, den borne optimisten. Åtminstone är det den sidan han visar mig, trots att även han har vissa problem med hälsan.
Under de senaste 25 åren vet jag inte hur många gånger jag har tänkt att jag inte ska köpa något större – nya möbler, vitvaror etc – ifall jag ändå ska dö inom kort. Jag vill inte gärna planera någon aktivitet som ligger mer än en vecka fram i tiden. Jag hade hoppats att jag skulle bli lite lugnare nu när jag är pensionär, men jag tycker snarare att det har blivit tvärtom.
Kan du säga något om min/vår framtid? Det skulle vara så härligt att kunna sova ordentligt och inte öda krafter på att ligga och fundera på nätterna.
Vi är som vi är. Din natur är orolig. Men låt oss göra en tankelek. Allt det du har oroat dig för genom åren, har det varit befogat? Jag önskar att alla kunde vända saker till det positiva, så som din man gör, och se lösningar. Du lägger alldeles för mycket energi och tankar på det som är onödigt.
Fysisk aktivitet brukar vara bra om man är orolig. Eller som Ingmar Bergman sa: “Ute i friska luften bor inga demoner.”
Promenera mer, frisk luft ger klarare tankar. Och vänd på saker. Du är ju en mästare på att lösa saker! Ser du tillbaka upptäcker du att du faktiskt har löst problemen innan de har uppstått.
De som känner oro för allt lever inte riktigt. Därför måste du lära dig att leva mer i nuet och inte i framtiden. Jag vet att du har ett bra liv och du och din man kommer leva länge tillsammans. Du är oerhört stark och det är din man med.
