Jag skriver till dig i min allra största förtvivlan. Min dotter är sedan något år gift med en betydligt äldre man som hon också har ett litet barn med. Nu känns det som om min dotter har fått nog och hon verkar helt besatt av tanken på att lämna sin man. Jag har pratat med både min dotter och hennes man och bett dem att försöka ta sig igenom den här krisen. Om inte för någon annan så för deras lilla, underbara barn, som mitt hjärta blöder för och som jag inte kan se som skilsmässobarn. Tyvärr verkar ingen av dem se någon annan än sig själv. Kan du se någon ljusning? Om det “värsta” händer, hur ska min dotter klara sig ekonomiskt?
– Livets vägar styr vi inte över och tyvärr äger vi inte våra barns lycka. Men i förtvivlan finns det trots alltid kunskap att hämta. När kärleken inte blommar mer, när känslan att man inte hör ihop längre är stor, då är det väldigt svårt att fortsätta att leva tillsammans. Jag tror även att allt bråk och bristande kärlek mellan två föräldrar kan skada ett barn lika mycket som en skilsmässa.
– Jag ser att din dotter kommer att träffa en annan man som hon stannar hos. Jag ser även att hon får ytterligare ett barn med denne man, en liten pojke. Mannen hon träffar kommer att älska din lilla ängel som finns nu. Och jag vet att ditt barnbarn är välkommen i ditt hjärta, i sin mammas och i sin pappas hjärta. Och många kommer att fortsätta att älska henne, även om hon är ett skilsmässobarn. När det gäller det ekonomiska så klarar sig din dotter precis under den tid då hon lever ensam.
