Vid senaste besöket på hudkliniken togs 4 leverfläckar bort och alla var “oroliga”. Dysplasi tror jag att det kallades. Jag ska på grund av detta kallas en gång om året till hudkliniken för kontroll. Det är svårt att själv bedöma vilka fläckar som bör tas bort. Jag vet att om fläckarna ändrar utseende, blöder eller kliar så ska jag gå till doktorn och visa upp dem. Men de leverfläckarna som togs bort senast hade jag själv inte alls tänkt på.
Jag undrar nu om dysplasi är farligt och om det har med hudcancer att göra? Löper jag större risk att få cancer i inre organ när jag har “oroliga” leverfläckar?
Det är inte alltid lätt att hålla ordning på sina prickar om man har många eller om de sitter där man inte kan se dem, t ex på ryggen. Alla människor har godartade leverfläckar, ofta fler än 20. Av praktiska skäl går det inte att skära bort alla. Man får inrikta sig på dem som är mest misstänkta. Barn och ungdomar är lyckligtvis nästan helt förskonade från melanom.
Dysplasi betyder “fel utvecklad”. Benämningen användes först vid mikroskopering när cellerna var oroliga och onormala. Sedan har namnet kommit att användas ute på klinikerna och vårdcentralerna på alla avvikande leverfläckar. Dysplasi är inte så allvarligt, och måste skiljas från “malign” som är detsamma som elakartad. Ett dysplastiskt födelsemärke bör dock tas bort eftersom man då slipper oroa sig i framtiden.
Man brukar räkna med att 1 av 200 svenskar råkar ut för sjukdomen melanom. Numera upptäcks åkomman tidigare än förr och 3 av 4 som insjuknat överlever sin sjukdom. Största riskfaktorn är solens ultravioletta strålar och störst risk löper de som blir röda när de solar. Du gör alltså klokt i att undvika alltför mycket solande och att använda skyddande krämer.
Ärftlig benägenhet att få melanom är sällsynt. Man vet att hos två procent av de drabbade finns ett ärftligt fel i ett litet äggviteämne som kallas P16 och som normalt ska bromsa pigmentcellerna när de delar sig. Något direkt samband mellan melanom och annan cancer i inre organ känner man inte till.
Cancerforskarna har kommit fram till att det finns många fler molekyler och mekanismer som styr cellerna när de delar sig än vad man tidigare kunde föreställa sig. När det uppstår fel och mutationer i cellens DNA så bildas först en dysplasi. Efter ytterligare ett antal mutationer och förändringar i arvsmassan så kan dysplasin övergå i en elakartad cancer. Det hela är mycket komplext och cellens kontrollsystem skulle kunna liknas vid alla instrumenten som finns i förarkabinen på ett stort trafikflygplan.