Hur mycket minns barnen från sina första år?

Jag undrar hur mycket ett barn kan komma ihåg från sina första år. Minns en 2-åring både glädje och sorg? Och hur påverkas ett växande foster, kan de höra något från omgivningen? Själv tror jag har barnen redan då har ett minne som sedan växer fram från det de är 1 år. Det som de upplever under sina första år återspeglas nog längre fram i deras liv. Men riktigt små barn kan ju varken tala om det roliga eller tråkiga.

Jag älskar barn, de är livets rikedom. Jag tycker det är viktigt att man tror på dem när de berättar om sina upplevelser. Men många människor menar att barn inte minns något från de första åren utan bara börjar minnas när de blir äldre. Det vore intressant att få veta vilket som är rätt.

Något bra vetenskapligt svar har jag svårt att ge. Forskare och psykologer har många teorier. Minnesfunktionen varierar starkt mellan olika individer. En del av oss har kristallklara detaljminnen från sitt tidigare liv, andra kommer mest ihåg sina känslor eller har glömt och förträngt allt. Några minns ansikten, andra har svårt att känna igen människor. Minnesintryck kan också ändra sig med tiden. Man minns bäst det som är förknippat med starka sinnesrörelser, konkreta händelser eller ovanliga ting.

Men jag är benägen att tro som du. Små barn minns säkert mycket mer än vuxna kan ana. Ett litet barn minns ofta obehagliga situationer. Så om man inte tänker sig för utan skojar och säger att man skjutit tomten eller att ett litet barn har smutsiga fula fötter så kan det etsa sig fast i minnet resten av livet. Jag känner två personer som har starka minnen av just något sådant. Kanske kan det vara en varning till oss vuxna att alltid tänka på vad vi säger till barn.

Många blivande mammor tror instinktivt att det går att kommunicera med babyn när den ligger inne i magen. De sjunger för sitt ofödda barn och pratar mjukt med det. Hur mycket fostret präglas av sådant vet vi inte. Jag upplevde för många år sedan något märkligt på en fågelstation utanför Tromsö i Nordnorge. Det handlade om en kull ripungar som kläckts i en äggvärmarmaskin. Under uppvärmningen lät man äggen höra inspelade hjärtslag, tarmljud och kackel från en annan riphöna än den som lagt äggen. Så snart ungarna kläckts lät man deras riktiga mamma ta hand om dem. Men när de små kycklingarna fick höra de gamla välkända inspelade ljuden från äggkläckningsmaskinen så lämnade de mamman och gick dit i stället!

Det är ibland lättare att dra slutsatser genom att se på djurs beteenden. En häst t.ex. har ett “hästminne” och reagerar ofta för en plats där den tidigare blivit skrämd. Den visar också sin motvilja mot en person som kanske flera år tidigare utdelat plågsamma piskrapp.

Vårt minne är konstruerat på flera olika medvetande-nivåer. Vi har ett korttidsminne som bara varar några minuter och kommer ihåg ett tillfälligt telefonnummer så länge det behövs. Långtidsminnet styr vårt beteende när vi t.ex. cyklar, simmar, talar och äter med bestick. Dit hör också fakta-minnet som säger att Stockholm ligger i Sverige, att 2+2 = 4 och att de personer vi känner heter så eller så. Koncentrationsminnet som förhindrar tankspriddhet talar om för oss vad vi nyligen gjort eller planerar att göra (låsa dörren, stänga spisen eller handla i affären). Det finns många knep att bättra på minnet. Man kan använda rim och ramsor, koppla ihop och associera med något välbekant och upprepa, öva och träna sig.

Vi människor har många olika egenskaper som både skiljer och förenar oss. Våra erfarenheter och vårt arv formar oss. Men du har säkert rätt i att upplevelserna i de tidiga barnaåren skapar mycket av vår personlighet. Och det gäller nog både det vi minns och det omedvetna som vi inte längre kan erinra oss.