Forskarna stöder sig i regel på statistik när de talar om sjukdomar i en befolkning. De kan möjligen förutspå antalet människor som råkar ut för trafikolyckor eller får cancer, men de vet inte exakt vem som drabbas. När det gäller psykiska sjukdomar så vet man väldigt lite om de innersta orsakerna. Yttre faktorer och utlösande händelser spelar en stor roll. Därför går det inte att ge ett bra svar på din fråga.
Det finns däremot vissa andra kroppsliga sjukdomar som man i dag vet mer om och som är starkt ärftliga. Man har också metoder att undersöka skadade gener och kromosomer och ställa en diagnos i tidigt fosterliv. Risken för en ärftlig sjukdom ökar ofta om båda föräldrarna har åkomman eller är nära släkt med varandra. Den ökar också om en förälder har arvsanlaget i dubbel uppsättning. Men eftersom ett barn kan ärva dolda friska anlag och bli helt friskt fastän föräldrarna är sjuka så vet man aldrig säkert i det enskilda fallet.
Frågan om eventuella sjukliga arvsanlag i släkten hos ens blivande maka eller make är känslig och rymmer många etiska aspekter. Läkarna i Sverige vill ogärna besvara sådana spörsmål eftersom konsekvenserna kan bli olyckliga och missförstås. Och om du tänker efter så är det kanske bäst att inte veta allt om sin familjs framtid. Att vi någon gång ska bli sjuka och dö är säkert. Men vill vi veta exakt hur och vid vilken tidpunkt? De flesta av oss skulle då bara känna stor oro och må dåligt av onödiga grubblerier.
