Eftersom huggormen är fredad så får den inte dödas urskiljningslöst. De som vet bäst rekommenderar att man i stället flyttar på dem flera kilometer bort. Fast det är inte så lätt, för det krävs ormvana för att fånga och transportera en huggorm på ett tryggt sätt.
Själv minns jag som liten att min pappa slog ihjäl en huggorm nära trappan till vårt hus i Småland, jag tror det var 1951. Det ansågs vara helt legitimt och naturligt den gången.
Jag minns också två patienter som jag hade vid olika tillfällen som mycket ung läkare på lasarettet. Den ene var en vuxen man med bettmärken av huggorm på ena ankeln. Inom några timmar svullnade foten upp kraftigt och blev blåröd med utbredda blåmärken. Mannen var först lite tagen men hämtade sig efter en dag. Sedan var foten länge stum och svullen.
Det andra fallet var mer dramatiskt. Då kom det in en 6-7 årig gosse som var helt omtöcknad och hade för lågt blodtryck. Ingen visste vad som hänt. Eftersom hans allmäntillstånd blev sämre kallade jag in bakjouren och vi tog mängder av prover med tanke på olika akuta tillstånd som t ex blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pojken behövde dropp och övervakning. Nästa dag svullnade hans ena ben våldsamt och han behandlades för vad vi trodde var en stor blodpropp i benet. Det tog två veckor innan han blev bättre, men benet var svullet och stelt i flera månader. Först långt efteråt begrep jag att pojken troligtvis hade blivit huggormsbiten fastän det var tidigt på våren. Gossen själv var så medtagen att han inte hade något minne av händelsen och några tydliga bettmärken syntes aldrig på huden.
Lyckligtvis är sådana här allvarliga komplikationer inte vanliga. I dag skulle läkarna genast behandla med ett nytt förfinat och renat antiserum som heter Vipera Tab. Det neutraliserar snabbt gifterna i ormbettet och ges som ett litet dropp och framkallar inga allergiska reaktioner. Vanligt förebyggande vaccin finns däremot inte.
De flesta ormbetten ger enbart lätta eller måttliga reaktioner. Det hela beror på hur mycket gift man får i sig. Om bettet är “torrt” och ormen inte lyckats spruta in något gift, så blir man heller inte sjuk. Men hur pass allvarligt bettet är går inte att förutspå under de första timmarna. En huggormsbiten person bör därför alltid söka läkarhjälp och behöver eventuellt observeras på sjukhus första dygnet. Man rekommenderas att lämna själva bettmärket i huden i fred och låta den bitne få vila i lugn och ro i väntan på transporten till läkaren. Ungefär 200 fall av ormbett vårdas på sjukhus varje år i Sverige.
Som läkare vill jag ge rådet att hålla barn och huggormar ifrån varandra. Rishögar, stenrösen och högt gräs är inga lämpliga lekplatser för småbarn. Stövlar kan erbjuda ett gott skydd. Om man stampar i marken känner ormarna vibrationerna på långt håll och försvinner i tid. Men ifall huggormarna är alltför påtagliga så bör de på ett eller annat sätt elimineras och avlägsnas från den allra närmaste omgivningen. Jag tycker det är synd att du och din familj inte längre vågar besöka er sommarstuga. Man kan säga att ormen tagit över ert paradis.
