Vad är det för skillnad på gikt och falsk gikt?

Jag har varit hos doktorn och fått diagnosen falsk gikt. Symtomen är att det känns som “grus” i knäleden. Det är synnerligen besvärande, inte minst är det jobbigt när jag ska gå. Nu undrar jag: Vad är det för skillnad på gikt och falsk gikt? Vad kännetecknar den falska gikten? Hur kan man få lindring eller helst bli av med problemet? Jag ser med stort intresse fram mot ditt svar.

När man har ont i knät så kan det bero på en retning, en inflammation, i den slemhinna som “tapetserar” insidan av leden. Det kan också vara väggen utanför (ledkapseln) som är skadad. Ofta fylls leden av vätska (vatten i knät) och vita blodkroppar. Blodkärlen vidgar sig då och knät blir varmt, rött och svullet. Numera vet man att de vita blodkropparna bildar en rad cellhormoner och signaler som framkallar smärta och ökar inflammationen.

Om man har äkta gikt så är orsaken små nålformade utfällningar, kristaller, av urinsyra som angrips av de vita blodkropparna. Oftast är det stortåns stora led, rakt ovanför tåns “trampdyna”, som akut svullnar upp och gör jätteont. Ett typiskt giktanfall är så våldsamt att det knappast går att förväxla med något annat.

Men du har falsk gikt, och då har det i stället bildats små kristaller av kalk och fosfat som kallas pyrofosfat i knät. Även då angriper de vita blodkropparna kristallerna och orsakar inflammation, fast den blir inte riktigt lika intensiv.

Normalt har kroppen ett väl fungerande skydd mot oönskad utfällning av kristaller. Men varför det inte fungerar i det här fallet, och varför de vita blodkropparna angriper så våldsamt förstår man ännu bara till hälften. Falsk gikt kan jämföras med kalkaxel som också gör väldigt ont. Det hela är ganska komplicerat eftersom kristallerna kan vara kemiskt olika. Vårt skelett är uppbyggt av nästan samma sorts kristaller av kalk och fosfat. Så länge vi lever förnyas de och byts ut.

Falsk gikt kallas också pseudo-gikt eller pyrofosfat-kristall inflammation i leden. Åkomman sitter i regel i knät eller i handleden hos äldre personer. Behandlingen går ut på att lindra inflammationen med värktabletter, t ex Voltaren, eller i svåra fall med en kortisonspruta. Sjukdomen kan ha olika förlopp. Ibland är den akut och kortvarig, andra gånger kronisk under mycket lång tid.

Läkarna kan i bästa fall ställa diagnos genom att punktera leden och i särskilt mikroskop leta efter kristaller i ledvätskan vilka ätits upp av vita blodkroppar. Samtidigt brukar man kontrollera att det inte växer bakterier i leden. Röntgenläkarna kan se olika kalkutfällningar på sina bilder men har svårare att avgöra om det är något akut eller en utläkt gammal förkalkning.

Falsk gikt förekommer ibland samtidigt med andra åkommor, såsom för låg ämnesomsättning, för högt järn eller vid fel på bisköldkörteln med för högt kalkvärde. Men i de flesta fall är orsaken okänd. Slitna knäleder orsakar inte kalkutfällning. Däremot slits brosket fortare om man har upprepade inflammationer i knäna som orsakats av sådana kristaller.