Influensa sprids från någon sjuk person i närheten som hostar eller nyser. Sjukdomen börjar efter 1-3 dagar som en förkylning. Men plötsligt får man stark frossa, darrar, fryser och hacker tänder. Sedan stiger febern mot 39 grader och man får ont i huvudet och i alla musklerna i kroppen. Det blir svårt att stå på benen och man orkar ingenting. Hostan brukar vara besvärlig. Ibland är man samtidigt illamående. Att äta är inte att tänka på. Efter 3-4 dagar har immunförsvaret besegrat virus och man börjar må bättre.
Eftersom slemhinnan med alla flimmerhåren i luftstrupen blivit fördärvad så är det svårt för lungorna att bli av med sitt slem som ska upp den vägen. Därför blir lungorna extra mottagliga för varbakterier. Och just varig lunginflammation “pneumoni” är den vanligaste farliga komplikationen och dödsorsaken vid influensa. Då behövs rikligt med penicillin och ibland sjukhusvård och extra syrgas. Risken för blodförgiftning är stor. Barn råkar dessutom lätt ut för varig öron- eller bihåleinflammation.
Det går att skydda sig ganska bra mot influensa genom att vaccinera sig varje höst. Socialstyrelsen rekommenderar alla personer med hjärt-lungsjukdomar, diabetes eller andra svåra kroniska åkommor att låta vaccinera sig. Det samma gäller för alla äldre pensionärer. Det finns i dag några influensamediciner som hjälper om de tas alldeles i början av sjukdomen. Det svåra är att då säkert veta att man verkligen har influensa.
Du undrar om du kan ha haft fågelinfluensan. Nej det var det knappast. Fåglar liksom grisar, hästar och människor har en alldeles egen sorts influensavirus och den kan normalt inte drabba människor. Fågelinfluensan sprids med vilda flyttande andfåglar. Deras spillning faller ner till jorden där det ibland finns tama kycklingar, broilers eller kalkoner som kan smittas. Svåra epidemier bland fåglar i fågelfarmar har förekommit såväl i Europa, USA som framför allt i östra Asien. Enda boten är då massavlivning av fjäderfän. Fågelinfluensan kan uppträda i en allvarligare variant som inte bara drabbar fåglarnas övre andningsvägar utan också andra organ. Den är då livshotande för fågeln.
Det som oroar forskarna är att det först i Hongkong och nu i länder som Thailand, Vietnam och framför allt Kina hänt att fågelinfluensavirus börjat korsa sig med människovirus och på det viset kunnat smitta och även döda människor som levt i stor närkontakt med sjuka tamfåglar. Sådana hybridvirus kan om det vill sig riktigt illa starta en stor allvarlig influensaepidemi bland människor och skulle svepa runt jorden precis som Spanska sjukan 1918-20, Asiaten 1957 och Hongkong 1968. Vid Spanska sjukan beräknar man att det dog minst 20 miljoner människor. Vårt immunförsvar har inte tidigare utsatts för fågelvirus och har inte utvecklat något skydd vilket gör att vi alla lätt skulle bli smittade.
#Därför snabbavlivas nu mängder av kycklingar i bortre Asien för att förhindra spridning. Man har börjat att rusta för en massframställning av ett lämpligt vaccin för människor riktat mot den farliga varianten av fågelinfluensa. De vilda fåglarnas smittospridning under flygning är svårare att kontrollera. Men något fall av fågelinfluensa hos människa har ännu inte hittats i Europa.
