Min 57-åriga fru har börjat missbruka droger!

Min 57-åriga fru har i alla år, inte minst under barnens uppväxt, varit stor motståndare till narkotika och varnat för dess risker. Nu har hon gjort en helomvändning i synen på droger. Hon knarkar och vägrar söka hjälp. Det är helt ofattbart och jag är chockad!

Vi är socialt välanpassade, har tre vuxna barn med egna familjer och min fru har fast arbete sedan många år. Ett arbete hon nu missköter genom att inte passa tider eller att utebli helt. Hon går hellre på ravefest och trycker i sig partydroger än att komma utvilad till arbetet. Även om hon inte är på ravefest så är hon ofta påverkad av hasch och amfetamin.

Jag har på alla sätt försökt få henne att söka läkarhjälp eller dylikt men med hennes nya inställning till droger ser hon ingen som helst anledning till det. Hur ska jag få henne inse behovet av hjälp? Hur ska hon bli motiverad? Jag älskar trots allt min fru och vill inte se henne gå under.

Du beskriver en ovanlig situation. Din hustru är 57 år och ni lever ett socialt välanpassat liv. Från att ha varit motståndare till droger har hon börjat använda dem regelbundet och helt förändrat sin livsstil. Min omedelbara tanke är att det här inte enbart handlar om droger. Jag får en känsla av att din hustru genomgår en kris av något slag och att det är denna kris som är det primära och drogerna det sekundära. Hon vill inte inse och acceptera att hon har ett missbruk och därmed är hon inte heller motiverad att söka hjälp.

Om vi fokuserar på missbruket, så är det ofta svårare att vara nära anhörig till en missbrukare än att vara den som missbrukar. Som anhörig oroar man sig och kämpar för att få en förändring till stånd. Jag kan tänka mig att din hustru utrustat sig med en hel del skyddsmekanismer samt att hon väljer bort att se vad hennes missbruk för med sig av oro och ångest till övriga familjen. Man måste dock vara klar över att det är ett val att missbruka. En vuxen person som missbrukar har gjort detta val. Det finns naturligtvis bakomliggande orsaker till valet. De som missbrukar är oftast inte mottagliga för att lösa sina bakomliggande problem. Därmed hamnar både du och hustrun i ett negativt kretslopp.

Du har försökt nå din fru med olika argument och detta har inte bidragit till en förändring. Du älskar henne och att bry sig om och att vilja gott är bara bra. Däremot bör man som anhörig inte “ställa upp” kravlöst utan kräva motprestationer. Det är lätt att man som anhörig vidgar sina egna gränser. Du kan inte hindra din hustru från att missbruka droger men du kan ställa villkor och krav. Även om det är tufft bör du låta din hustru stå på egna ben och ta konsekvenserna av sitt handlade, såväl i sociala situationer som i arbetssituationer och i alla övriga sammanhang. Din hustru är säkert medveten om att hon gör fel och att skuldbelägga henne bidrar bara till att hennes försvar och skuldbörda ökar och kan resultera i att hon drogar desto mer för att dämpa skuldkänslorna.

Till att börja med föreslår jag att du som anhörig söker information och stöd. Du kan t.ex. vända dig till Missbruksrådgivningen, som kan slussa dig vidare. Du kan också vända dig till öppenvården på din ort. Inom öppenvården finns specialutbildad personal och det erbjuds bedömning och utredning, samtal och olika behandlingsalternativ. Dessutom finns behandlingshem med olika inriktningar. Om din hustru vägrar att söka hjälp för sina drogproblem så kanske hon är mer motiverad att söka hjälp för den situation eller kris som utlöst hennes förändrade beteende.