Jag tycker att din pappa först ska fråga sin doktor om han blivit undersökt speciellt för detta och i så fall vad läkaren kom fram till för resultat. Kanske har läkaren inte kunnat finna någon ärftlig orsak. I så fall behöver du inte oroa dig särskilt mycket. Inte heller är det då meningsfullt för dig själv att lämna något prov.
Läkarna skiljer mellan två helt olika sorters blodproppar som drabbar var sitt blodkärlssystem. De har skilda orsaker och ger helt olika symtom. Dels är det proppar i de kärl som kallas venerna och som leder blodet tillbaka till hjärtat och lungorna. Den typen av blodpropp drabbar oftast de venösa kärlen i benen och sannolikt är det den typen av propp som din far haft. Den andra sorten blodproppar beror på åderförkalkning och är knappast aktuell i din pappas fall. Då drabbas pulsådrorna, de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut i kroppen. Sådana proppar kan bildas i t ex hjärtats kranskärl, vilket kan ge hjärtinfarkt, eller halsens pulsådror, vilket kan orsaka stroke.
Blodproppar i de ytliga venerna på benen är inte så farliga. Men proppar i de djupa venerna inne bland musklerna kan växa och bli flera decimeter långa. Om det vill sig illa så lossnar de och följer med blodet upp till lungorna. Där täpper de till blodströmmen och kan i värsta fall bli livshotande.
Risken att råka ut för en propp i en djup ven i benet ökar med åldern. Kvinnor under 50 år drabbas dessutom oftare än män. Det skylls på det kvinnliga könshormonet östrogen som gör att blodet koagulerar (levrar sig) fortare för att stoppa alltför riklig blodförlust under mens eller vid en förlossning. Benbrott, operationer, långvarigt sängläge, vissa tumörsjukdomar, svår hjärtsvikt, förlamning efter stroke samt graviditet och p-piller är andra kända orsaker till blodproppbildning.
Om man samtidigt har en ärftlig benägenhet för blodproppar ökar risken. Ungefär 5-15 procent av befolkningen har sådana medfödda egenskaper. Siffrorna varierar beroende på var i landet man bor. Forskarna känner till drygt ett halvt dussin olika “fel” som kan drabba det invecklade system av enzymer och äggviteämnen i blodet som balanserar koagulationen. Om man ärvt flera sådana “fel” från både mamma och pappa så ökar risken ytterligare. Det vanligaste ärftliga felet kallas “mutation av faktor 5” eller “APC-resistens” och finns hos kanske 50 procent av alla som drabbas av oväntade blodproppar. Om din pappa skulle ha ett sådant fel kan det vara klokt att också andra familjemedlemmar låter testa sig. Det kan nämligen vara bra för doktorn att känna till felet om man t ex skulle behöva opereras eller få utskrivet recept på p-piller. Under långa buss- eller flygresor bör man röra på fötterna med täta mellanrum för att få igång cirkulationen i vaderna och eventuellt rekommenderas också stödstrumpor för att hindra blodet att stocka sig nere i benen.
