Vilka rättigheter har jag som farmor?

Jag undrar vilka rättigheter farmödrar har att träffa sina barnbarn då det föreligger en osämja mellan farmor och föräldrarna? Det händer att mitt barnbarn spontant säger saker till mig, då jag ibland får passa henne, att t.ex. “min mamma har sagt att du är” så och så eller andra ord som man förstår inte kommer från en 5-årings mun.

Flickans mamma och pappa är separerade och hennes mamma, min f.d. svärdotter, pratar vad jag förstått illa om mig till mitt eget barnbarn. Jag själv har hela tiden varit noga med att inte dra in mitt barnbarn i dessa tvister då jag anser att hon är för liten samt att hon ska bara vara omgiven av kärlek. Vad kan jag göra?

Det är positivt att du som farmor värnar om både din egen och ditt barnbarns rätt till varandra. Det är klokt av dig att inte dra in barnbarnet i de tvister som föreligger i familjen. En 5-åring litar på de vuxna och kan inte sortera ut varken ironi eller vuxen dumhet. Ditt förhållningssätt vinner i längden.

I första hand anser jag att du borde tala med din son och eventuellt också sonhustru om möjligheten till ett umgänge med ditt barnbarn. Ibland fungerar det bäst om man har ett tidsbestämt umgänge som till exempel en dag i månaden så att ni alla, inklusive flickan vet att just den dagen är det en dag tillsammans med farmor som gäller. En annan möjlighet är att du bara samarbetar med din son och passar på att träffa flickan när hon vistas hos sin pappa.

När det gäller laglig rätt till umgänge med sitt barnbarn så står det i föräldrabalken att talan om umgänge kan ske av annan än föräldern. Det betyder att du som farmor kan föra en talan om rätten att få träffa din sondotter. Du kan inte själv föra din talan i tingsrätten utan det måste ske genom sociala myndigheter. Beslutar du dig för att vidtaga dessa åtgärder är det alltså till socialkontoret du vänder dig.