Hur farligt är det att bli solbränd?

Jag är en 18-årig tjej som skulle vilja veta lite mera om hudcancer. Min mamma har två gånger opererats för detta. Den ena hudcancern satt...

Jag är en 18-årig tjej som skulle vilja veta lite mera om hudcancer. Min mamma har två gånger opererats för detta. Den ena hudcancern satt nära näsan, den andra i pannan. Lyckligtvis gick det bra båda gångerna. Men doktorn har sagt att hon har solskadad hud och att hon kan riskera att få ny cancer. Eftersom hon är väldigt känslig för solen måste hon nu vara försiktig. Dessutom fick hon veta att det kan vara ärftligt att få cancer av solen.

Jag har själv alltid gärna velat vara solbränd och har flera gånger gått på solarium senaste vintern. Men nu vill mina föräldrar förbjuda mig att fortsätta med detta. Själv har jag hört att solbränna skulle skydda huden. Vem har rätt?

Doktor Helge Löfberg svarar:

Om du har en brun hudfärg så kan inte det ultravioletta kortvågiga ljuset från solen så lätt tränga ner och skada de ömtåliga djupa delarna av huden. Du skyddas då av pigmentet i solbrännan och huden åldras nästan inte alls. Risken att få hudcancer blir liten. Så långt har du alltså rätt.

Men det blir fel om du för att bli solbränd och få brunare hud utsätter dig för extra mycket ljus under många år. Då ökar skadorna i stället, eftersom en del ljus alltid slinker genom skyddet. Det är nämligen den sammanlagda mängden strålar som träffar de ljuskänsliga områdena i huden som räknas. När totaldosen blir för stor börjar bindvävstrådarna i läderhuden åldras och brytas ner i förtid. Skinnet blir ömtåligt, tunt och skrynkligt och blodkärlen lyser igenom. Pigmenteringen blir ojämn. Dessutom påverkas hudcellernas arvsmassa så att åldersförändringar och ibland också hudtumörer börjar dyka upp.

Den vanligaste cancern i ansiktets hud kallas för basalcellscancer. Den växer långsamt under flera år och blir sakta större, men brukar inte bilda dottersvulster i andra organ. Om man bara tar bort tumören i tid så blir man helt botad. Kanske är det den sortens hudcancer som din mamma haft.

Förmodligen gillade dina föräldrar också att sola och bli “bruna och sportiga” när de var i din ålder. Jag var för övrigt likadan. Det var på den tiden inne att ligga på stranden och steka sig. Men de flesta av oss nordbor har svårt att bilda tillräckligt med pigment. Särskilt rödhåriga och ljusblonda människor med blek hud bränner sig lätt av solen. Det är en egenskap som går i arv, så som doktorn sa till din mor.

Ärftliga tumörer finns också, men de är i minoritet och vi vet än så länge inte tillräckligt om dem. I solrika länder som Australien och södra USA propageras mycket för att man ska undvika solbad mitt på dagen och bära skyddande kläder och solhatt på stranden. Där anses det dumdristigt att bränna sig i solen. Solskyddsmedel är bra för stunden men kan lura en att sola mycket mer än man annars skulle göra.

Beträffande solarier så används ibland ljusbehandling vid vissa speciella hudsjukdomar, som t ex psoriasis och svår klåda. Men det finns också beskrivet biverkningar och skador efter långvarigt solariebruk. De flesta hudläkare anser nog att man helst ska undvika att sola sig regelbundet på det viset. Men det är högst individuellt hur mycket man tål och förbjudet är det inte.

Scroll to Top