Jag är rädd att umgänget kan skada mitt barn!

Jag har en dotter som är 2 år och en som snart fyller 5 år. De har olika pappor. Jag träffade min yngsta dotters pappa...

Jag har en dotter som är 2 år och en som snart fyller 5 år. De har olika pappor. Jag träffade min yngsta dotters pappa under en treveckorsperiod och blev gravid. Jag beslutade mig för att behålla barnet. Men pappan hörde inte av sig så jag gick ensam genom hela graviditeten. När hon var född kontaktade jag honom. Han blev genast intresserad. Vi träffades igen under några veckor och tanken fanns att vi kanske skulle kunna bli “ett par”. Men då han hade problem med droger, så ansåg jag att vi klarade oss bättre utan honom. Mina barns trygghet betyder allt för mig.

Jag försökte få ett umgänge till stånd men det fungerade inte. På fem månader träffade han sin dotter tre gånger. Så en dag fick jag brev från socialtjänsten om ett så kallat samarbetssamtal, vilket jag kom till. Han kom med en massa krav men med tanke på att hon då bara var 10 månader gammal och inte kände sin pappa, så ville jag att den först skulle etableras innan det blev tal om helgvistelser osv. Jag ville börja med ett umgänge på två timmar två gånger i veckan, vilket han gick med på. Men resultatet blev att han kom en gång och stannade i 45 minuter utan att ens leka eller engagera sig speciellt i sin dotter.

När flickan var 18 månader fick jag ett brev från hans advokat med nya krav om vårdnad och umgänge. Jag har hittills haft enskild vårdnad. Vi har genom våra advokater kommit överens om visst umgänge men det fungerar inte. Han kommer inte när vi bestämt. Nu vill jag att allt umgänge ska ske under uppsikt. Han missbrukar droger och alkohol i den grad att han får uppsöka läkare. Vad ska jag göra, vilket umgänge är lämpligt eller inte? Jag vill inte att mitt barn ska komma till skada.

Min livssituation är stabil. Jag lever tillsammans med min sambo och barnen på en gård. Äldsta flickan går i förskolan och den yngsta är hemma med mig ett tag till. Min sambo älskar barnen som sina egna och de älskar honom. Vi har en bra relation till varandra och trivs med livet. Men en sak förstör vår lycka och det är det ständiga “hotet” om att min yngsta dotters biologiska pappa ska kunna skada hennes trygghet.

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Jag förstår att du sätter din dotter i första hand och att du ser till hennes bästa. Du har burit henne, fött henne och därefter tagit hand om henne, vilket innebär att du känner din dotter och har en nära relation till henne. Flickans pappa däremot har varit frånvarande en stor del av tiden och det betyder att de inte känner varandra och varken tillit eller trygghet har kunnat byggas. Flickans pappa har inte heller fått en naturlig papparoll genom att delat ansvar och del i flickan utveckling – vilket gör det svårare för honom.

Du är din dotters huvudsakliga trygghet men hon har rätt att även ha kontakt med sin pappa. Det är viktigt att inte se umgänget som enbart en föräldrarätt. I första hand är det barnets rätt till båda sina föräldrar. I ditt fall kompliceras det av att tider och avtal inte hållits av fadern och att ni inte samtalar med varandra utan genom era advokater samt att fadern såvitt jag förstår har ett aktivt missbruk. Även socialtjänsten/familjerätten arbetar med barnets bästa för sina ögon och ska ta hänsyn till om missbruk föreligger.

Alla människor kan förändras och om flickans pappa visar framfötterna genom att avbryta sitt missbruk och ta aktiv del i möten med flickan så kan ju detta innebära att han förändras till en närvarande och positiv pappa för er dotter. Som situationen ser ut har jag svårt att föreställa mig att fadern skulle få vårdnaden om flickan eller att gemensam vårdnad är aktuell. Detta är en oro som jag inte tycker att du behöver ha. Vad det handlar om är umgängesrätten.

Har du skäl att tro att fadern är påverkad av droger/alkohol och du hyser oro för din dotter under hennes möten med fadern är det viktigt att du påtalar detta för såväl familjerätten som din advokat. Även missbrukande föräldrar har som regel rätt att träffa sina barn och detta umgänge kan ske under olika former. I en del fall är mötena mellan föräldern och barnet övervakade men det är endast i grava fall där det finns grundad oro för barnet väl.

Idealiskt vore om du och din sambo kan samarbeta med fadern så att han kan träffa dottern hemma hos er och bygga upp en relation. När de lärt känna varann kan man utöka så att fadern och dottern vistas ett par timmar ensamma. Det är viktigt att skynda långsamt och om faderns intresse håller i sig och om han “sköter sig”, så kan det småningom bli aktuellt att dottern vistas hos honom varannan helg.

Jag tycker att du ska ta ett steg i sänder. Visar det sig att fadern kan ta sitt ansvar på ett bra sätt, så tror jag att det är positivt för er alla. Under sådana förutsättningar kanske du en dag kan se honom som en tillgång för din dotter. Jag förstår att det är tufft just nu men trots allt är det bra om du kan samarbeta i umgänget.

Scroll to Top