I sju månader har mina bröst ömmat samt avgett klar vätska som nu har ökat i mängd. Vätskan sprutar ut vid tryck på brösten. Smärtan sitter på avgränsande områden och jag kan inte känna någon knöl. Är 36 år, har inga barn och är inte gravid. Undrar nu om detta kan vara fibroadenos eller om det eventuellt kan vara bröstcancer.
Gynekolog Ingrid Emgård svarar:
Bröstkörtlarna består av ett antal så kallade lober. Från varje lob går en körtelgång som mynnar ut i bröstvårtan, mamillen. Loberna med tillhörande gångar är skilda från varandra genom bindvävsstråk och fettvävnad. Slutdelen av gångarna är något vidgade och fungerar hos exempelvis en ammande kvinna som en mjölkreservoar. Det innebär att vätska som av någon anledning har bildats i bröstet kan, som hos dig, spruta ut vid tryck mot det här området.
Både gångsystemet och fettvävnaden som finns mellan körtelloberna stimuleras av östrogen, medan själva körtelvävnaden stimuleras av gulkroppshormon. Det innebär att brösten hos de flesta kvinnor förändras relaterat till menstruationscykeln. Gångsystemen stimuleras av östrogen under de två första veckorna i cykeln, körtelvävnaderna av gulkroppshormon under de två sista veckorna. Under den senare perioden blir brösten ofta ömmande och kan svullna med upp till 50 procents förstoring på grund av vätskeansamling i vävnaderna. Under graviditet ökar både gångsystem och körtelvävnad, och efter en förlossning kommer mjölkproduktionen igång under inverkan av ytterligare ett hormon, hypofyshormonet prolaktin. Beroende på en patologisk ökning av prolaktin kan någon enstaka gång vätska produceras i brösten utan samband med graviditet. Det handlar då emellertid om mjölkproduktion liknande den som sker i samband med en graviditet (kolostrum) och om utsöndring från båda brösten.
Utöver mjölkutsöndringen under graviditet och amningsperiod, finns ett flertal olika orsaker till vätskeutsöndring från brösten. Klar, tunnflytande ofärgad vätska kan förekomma vid olika tillstånd med ansvällning av bröstkörtlarna, vid hormonella rubbningar samt vid stimulering, ibland med samtidig förträngning av en eller flera mjölkgångar. Det kan t ex förorsakas av papillom, en godartad tumör som kan fylla ut och vidga en mjölkgång där sekret kan bildas och en blödning ibland kan uppstå.
Fibroadenos som du själv funderat över är en annan mycket vanlig bröståkomma som ofta medför sekretion från mamillen. Vätskan kan vara vattenklar till mjölkliknande, gulgrön eller brunaktig men mycket sällan blodig. Smärta, ömhet och svullnad före mens är typiska besvär. Oftast finns förändringar i båda brösten men symptomen kan också uppträda asymmetriskt.
Emellertid kan det någon gång också finnas inte helt godartade bröstförändringar som kan ge liknande symptom. En god regel är att alltid beställa tid för undersökning och mammografi vid nytillkomna, ensidiga besvär samt vid blodtillblandad vätska från mamillen. Likaså om besvären kvarstår och alltid om det skulle uppkomma någon liten knuta eller förändring som tidigare inte kunnat ses eller kännas.
Både gångsystemet och fettvävnaden som finns mellan körtelloberna stimuleras av östrogen, medan själva körtelvävnaden stimuleras av gulkroppshormon. Det innebär att brösten hos de flesta kvinnor förändras relaterat till menstruationscykeln. Gångsystemen stimuleras av östrogen under de två första veckorna i cykeln, körtelvävnaderna av gulkroppshormon under de två sista veckorna. Under den senare perioden blir brösten ofta ömmande och kan svullna med upp till 50 procents förstoring på grund av vätskeansamling i vävnaderna. Under graviditet ökar både gångsystem och körtelvävnad, och efter en förlossning kommer mjölkproduktionen igång under inverkan av ytterligare ett hormon, hypofyshormonet prolaktin. Beroende på en patologisk ökning av prolaktin kan någon enstaka gång vätska produceras i brösten utan samband med graviditet. Det handlar då emellertid om mjölkproduktion liknande den som sker i samband med en graviditet (kolostrum) och om utsöndring från båda brösten.
Utöver mjölkutsöndringen under graviditet och amningsperiod, finns ett flertal olika orsaker till vätskeutsöndring från brösten. Klar, tunnflytande ofärgad vätska kan förekomma vid olika tillstånd med ansvällning av bröstkörtlarna, vid hormonella rubbningar samt vid stimulering, ibland med samtidig förträngning av en eller flera mjölkgångar. Det kan t ex förorsakas av papillom, en godartad tumör som kan fylla ut och vidga en mjölkgång där sekret kan bildas och en blödning ibland kan uppstå.
Fibroadenos som du själv funderat över är en annan mycket vanlig bröståkomma som ofta medför sekretion från mamillen. Vätskan kan vara vattenklar till mjölkliknande, gulgrön eller brunaktig men mycket sällan blodig. Smärta, ömhet och svullnad före mens är typiska besvär. Oftast finns förändringar i båda brösten men symptomen kan också uppträda asymmetriskt.
Emellertid kan det någon gång också finnas inte helt godartade bröstförändringar som kan ge liknande symptom. En god regel är att alltid beställa tid för undersökning och mammografi vid nytillkomna, ensidiga besvär samt vid blodtillblandad vätska från mamillen. Likaså om besvären kvarstår och alltid om det skulle uppkomma någon liten knuta eller förändring som tidigare inte kunnat ses eller kännas.
