För en månad sedan var jag och hörde ett föredrag när jag plötsligt drabbades av något som doktorn trodde var ett blodtrycksfall. Jag var nog borta 3-5 minuter. Som tur är fanns det en sjuksköterska på plats, så jag fick hjälp.
Jag är kvinna, 62 år. Äter (nästan) inga mediciner. Alla värden är bra. Men nu har jag blivit lite orolig för att detta ska upprepas på någon annan plats när jag är ensam. Kan jag göra något för att förhindra att det händer igen?
Jag är kvinna, 62 år. Äter (nästan) inga mediciner. Alla värden är bra. Men nu har jag blivit lite orolig för att detta ska upprepas på någon annan plats när jag är ensam. Kan jag göra något för att förhindra att det händer igen?
Doktor Helge Löfberg svarar:
När du svimmade så berodde det sannolikt på att hjärnstammen, som är centrum för medvetandet, inte fick tillräckligt med syresatt blod. Det händer när blodtrycket faller till nära hälften av det normala. Blodtryckets svängningar ska normalt sekundsnabbt rättas till av en annan speciell del av vår hjärna. Den här “självständiga” eller som det också heter “autonoma” delen i nervsystemet styr också hjärtslagens hastighet och styrka, vår andning och hur mycket vi svettas.
Men hos dig fungerade troligen inte kontrollen över blodtrycket just när du hörde föredraget. Du kan ha haft lite oregelbunden hjärtrytm, virus i kroppen, ätit något olämpligt eller på annat sätt varit indisponerad och ur balans. Även psykiska faktorer påverkar. Jag har många gånger upplevt hur unga friska människor tappar blodtrycket och svimmar när de ska vaccineras eller lämna blodprov. Det händer för övrigt också unga läkarstudenter när de ska vara med och se på en operation. Då bleknar deras ansiktshud, de klarar inte att stå upprätta, de blir illamående och det susar och ringer i öronen. De får då ligga ner på golvet med fötterna högt så att blodet kan strömma tillbaka till hjärtat. Pulsen brukar vara långsam, under 50 slag per minut, och blodtrycket är lågt. Detta beror på att vagus-nerven dominerar och inte tillåter någon aktivitet i stressnerverna som innehåller adrenalin.
Sådana här reflexer från vagus-nerven är ganska vanliga och kan utlösas av starka känslor, kväljande varm luft, ångest och smärtor. De uppstår också när huvudparten av blodet samlar sig i benen och magen och inte vill gå tillbaka till hjärtat. Vi har väl alla sett bilder på hur soldater i en vaktparad som tvingats stå blickstilla till slut tappar blodtrycket och faller avsvimmade omkull.
Men alla svimningar är inte av den här typen. Om man är hjärtsjuk eller har svår blodbrist så kan detta vara orsaken. Även epileptiska anfall kan ge medvetslöshet, men då har man ofta kramper och är omtöcknad och trött efteråt. Åderförkalkning (arterioskleros) i halsens och nackens pulsådror kan, liksom små blodproppar, ibland ge liknande symtom.
När man upplevt ett svimningsanfall är det klokt att låta doktorn kontrollera hjärtats och hjärnans funktioner. Om allt är normalt så kan man i de flesta fall skylla på reflexen i vagus. Det finns stärkande mediciner som dämpar vagus-nerven. De ska inte tas under lång tid eftersom de kan ge biverkningar i form av t ex trög mage. Det finns också vissa alkoholhaltiga drycker som har samma effekt på nervsystemet. De smakar i regel väldigt bittert och beskt så man klarar lyckligtvis inte att dricka för mycket.
Tiden närmast efter en svimning ska man vara försiktig i trafiken och inte köra själv. Man bör inte heller gå där det är brant och man ska vara försiktig i trappor och vid öppna fönster. En god regel är att helst duscha och undvika att bada ensam. Ju längre tiden går utan ny svimning, desto sannolikare är det att det var en engångsföreteelse. Efter tre månader kan du nog glömma det helt.
Men hos dig fungerade troligen inte kontrollen över blodtrycket just när du hörde föredraget. Du kan ha haft lite oregelbunden hjärtrytm, virus i kroppen, ätit något olämpligt eller på annat sätt varit indisponerad och ur balans. Även psykiska faktorer påverkar. Jag har många gånger upplevt hur unga friska människor tappar blodtrycket och svimmar när de ska vaccineras eller lämna blodprov. Det händer för övrigt också unga läkarstudenter när de ska vara med och se på en operation. Då bleknar deras ansiktshud, de klarar inte att stå upprätta, de blir illamående och det susar och ringer i öronen. De får då ligga ner på golvet med fötterna högt så att blodet kan strömma tillbaka till hjärtat. Pulsen brukar vara långsam, under 50 slag per minut, och blodtrycket är lågt. Detta beror på att vagus-nerven dominerar och inte tillåter någon aktivitet i stressnerverna som innehåller adrenalin.
Sådana här reflexer från vagus-nerven är ganska vanliga och kan utlösas av starka känslor, kväljande varm luft, ångest och smärtor. De uppstår också när huvudparten av blodet samlar sig i benen och magen och inte vill gå tillbaka till hjärtat. Vi har väl alla sett bilder på hur soldater i en vaktparad som tvingats stå blickstilla till slut tappar blodtrycket och faller avsvimmade omkull.
Men alla svimningar är inte av den här typen. Om man är hjärtsjuk eller har svår blodbrist så kan detta vara orsaken. Även epileptiska anfall kan ge medvetslöshet, men då har man ofta kramper och är omtöcknad och trött efteråt. Åderförkalkning (arterioskleros) i halsens och nackens pulsådror kan, liksom små blodproppar, ibland ge liknande symtom.
När man upplevt ett svimningsanfall är det klokt att låta doktorn kontrollera hjärtats och hjärnans funktioner. Om allt är normalt så kan man i de flesta fall skylla på reflexen i vagus. Det finns stärkande mediciner som dämpar vagus-nerven. De ska inte tas under lång tid eftersom de kan ge biverkningar i form av t ex trög mage. Det finns också vissa alkoholhaltiga drycker som har samma effekt på nervsystemet. De smakar i regel väldigt bittert och beskt så man klarar lyckligtvis inte att dricka för mycket.
Tiden närmast efter en svimning ska man vara försiktig i trafiken och inte köra själv. Man bör inte heller gå där det är brant och man ska vara försiktig i trappor och vid öppna fönster. En god regel är att helst duscha och undvika att bada ensam. Ju längre tiden går utan ny svimning, desto sannolikare är det att det var en engångsföreteelse. Efter tre månader kan du nog glömma det helt.
