Men provsvaren kan också variera på grund av patienten. Om man har ätit eller druckit något speciellt eller varit fastande. Om man motionerat hårt eller legat till sängs och sovit. Om man tagit läkemedel, har mens eller är gravid.
Ännu besvärligare är det att säga vad som är normalt. Småbarn och gamla, tjocka och magra, män och kvinnor har inte alltid samma värden. Det finns en stor variation. Dessutom kan proverna påverkas av ärftliga brister och avvikelser som ligger långt utanför det vanliga, fastän man ändå är frisk. Laboratoriet brukar räkna med statistik som säger att ett värde är “normalt” om det ligger inom de så kallade referensgränserna. De gränserna är framräknade så att 19 av 20 friska hamnar inom det normala. Den tjugonde är visserligen också frisk, men hennes eller hans värde är så avvikande att det hamnar utanför gränsen. Därför betyder inte alltid ett avvikande värde att man är sjuk. Kom ihåg att provsvar bara anger halten av ett ämne i kroppen. Sedan får läkarna tolka om svaret har någon medicinsk betydelse och eventuellt varslar om att patienten har en sjukdom.
Det är inte meningen att du som patient ska behöva hålla reda på allt det här. Det brukar räcka med att ta om provet. Om svaret fortfarande är avvikande och misstanken på sjukdom är stark finns det möjlighet att utreda det hela genom att ta helt andra prov och göra kompletterande undersökningar.
Vid misstanke på underfunktion i sköldkörteln (tyreoidea) kan man ta ett prov som heter TSH (tyreoidea stimulerande hormon). Det är ett överordnat hormon från hjärnan som försöker öka aktiviteten i sköldkörteln. Högt TSH kan tyda på låg funktion i sköldkörteln. Läkarna kan också direkt mäta ett sköldkörtelhormon som kallas T4.
Lågt T4 förstärker misstanken på en underfunktion i sköldkörteln. Men inte riktigt alltid. Febersjukdomar, operationer och andra påfrestningar kan ge falska värden. Även läkemedel som kortison och epilepsimediciner kan orsaka felaktiga provsvar. Därför finns det en regel som säger att läkaren ska vara försiktig med att ställa diagnos på för hög eller låg sköldkörtelfunktion om patienten samtidigt har någon annan allvarlig åkomma.
Eftersom den överlägset vanligaste orsaken till låg ämnesomsättning och underfunktion i sköldkörteln är ett överaktivt immunförsvar som angriper sköldkörteln, så kan doktorn få mer information genom att mäta om det finns antikroppar som angriper jod-enzymet peroxidas i sköldkörteln. Provet kallas TPO Ak (tyreoidea peroxidas antikroppar) och visar om sköldkörteln är retad av immunförsvaret.
Om såväl TSH som T4 och TPO Ak är normala så behöver du inte kontrollera din sköldkörtelfunktion ytterligare. Annars kanske det är bra med en ny kontroll om ett år. Det hela beror på om du känner dig frisk och kry och om din mens har kommit tillbaka. Har den inte det så bör detta absolut utredas. Lycka till!