Annorlunda var det förr. Då drabbades mer eller mindre alla unga av barnsjukdomarna och det fanns allvarliga komplikationer. Beträffande påssjukan så är det en virusinfektion som framför allt angriper spottkörtlarna under öronen. Kinderna svullnar upp och ömmar, ansiktet blir runt som ett klot och det är svårt att gapa. Ibland angrips också hjärnhinnorna och hjärnan så att den sjuke får huvudvärk, koncentrationssvårigheter och svårt att tänka klart och läsa. Sjukdomen läker spontant av sig själv och därefter är man immun.
Förr smittades de flesta redan som små barn. Men 15 procent insjuknade efter puberteten. Hos ynglingarna fanns det en risk att de samtidigt skulle få en testikelinflammation. Det hände i vart tredje fall i den åldersgruppen. Då svullnade testikeln upp till den dubbla storleken eller mer, blev öm och smärtade våldsamt. Efteråt krympte den, blev mjuk och förlorade ofta sin förmåga att bilda spermier även om den fortfarande kunde bilda manligt hormon. Lyckligtvis var det oftast bara en testikel som blev sjuk. Den andra klarade sig i fyra fall av fem och då kunde man alltså fortfarande bilda spermier och bli pappa i framtiden. Men åkomman var ett stort problem för många tusen unga män för bara en generation sedan.
Vid infertilitet, dvs oförmåga att få barn, brukar man säga att orsaken kan sökas lika mycket hos mannen som hos kvinnan. I 20 procent av fallen hittar man inte något säkert fel. Vi läkare förstår oss ännu inte helt på hur spermierna blir rörliga och hittar fram till ägget. Det tar normalt två månader för en spermie att bildas och mogna nere i testikeln. I själva sädesvätskan återfinns normalt flera miljoner spermier. Ändå räcker det med bara en enda för att ägget ska bli befruktat.
När en bristande förmåga att få barn utreds hos mannen kontrollerar läkaren gamla skador, ärr och infektioner i könsorganen. Där kommer en tidigare påssjuka i testiklarna in i bilden. Andra orsaker kan vara starka mediciner, att testiklarna inte vandrat ner från bukhålan till pungen, samt kromosomrubbning och fel på hjärnans hormoncentrum. Sannolikt spelar kemiska miljögifter en viss roll. Genom att ta prov från sädesvätskan kan man se hur testiklarna, prostata och sädesblåsorna fungerar. Hormonprov i blodet och ev. kromosomanalys kan också ge svar.
Det finns i dag speciella fertilitetsläkare och laboratorier som på olika sätt kan hjälpa barnlösa par som önskar bli föräldrar. Inte minst genom olika typer av provrörsbefruktning går det att kompensera en del skador och sjukdomar. Men fortfarande krävs det enligt svensk lag att ett ägg och en spermie förenas för att det ska bli en ny människa. Kloning, dvs att ägget får sin arvsmassa från annat håll utan att en spermie är inblandad, är inte tillåtet.
