Jag undrar nu hur stor chansen är att han kan bli frisk igen? Vad beror sjukdomen på? Är den ärftlig? Kan jag donera en njure om det skulle behövas?
Vid din brors sjukdom är det fel på Melitta-filtret. Hålen i filtret kan liknas vid dörrar med brevlådor. De ska normalt bara släppa igenom tunna brev. Men om springorna blir för stora så kan skrymmande paket och ovälkomna inbrottstjuvar passera dörrarna obehindrat.
Reningen av blodet (filtrationen, på läkarspråk) sker i små, små kärlnystan i njurarna som fått namnet glomeruli. När de är sjuka kallas åkomman glomerulonefrit. Det är den typen av sjukdom som din bror drabbats av.
Läkarvetenskapen har numera funnit flera dussin olika sorters fel som kan drabba brevlådeöppningarna i filtret. Många har samband med immunförsvaret som t ex ibland angriper virus och bildligt talat fastnar i brevlådan. Då kan det uppstå en okontrollerad inflammation som raserar hela dörren. Sådana reaktioner i njuren kan stoppas med kortison och mediciner som bromsar immunförsvaret och inflammationen.
Andra gånger är det en tillfällig och stillsam skada i springorna i filtret. Då kan det vara klokare att avvakta kroppens egen läkningsförmåga.
Genom att sticka i njuren och analysera alla proverna kan läkarna i många fall ställa en exakt diagnos och säga vilken typ och vilken svårighetsgrad av glomerulonefrit som din bror har. Även om den enskilda patienten är unik och ibland skiljer sig från det statistiska genomsnittet så kan njurläkarna med sin speciella erfarenhet säga vilken behandling som kan rekommenderas med tanke på sjukdomens framtida prognos (möjlighet att tillfriskna). Det finns många patienter med glomerulonefrit som återfår hälsan spontant, men också några som trots all behandling har otur och så småningom får njursvikt. Det är tyvärr här omöjligt att sia om hur det kommer att gå för din bror. Men det är bra om han håller sitt blodtryck under 130/80, för då mår njurarna bäst.
Du undrar om glomerulonefrit kan vara ärftlig. Ja, det finns ärftliga orsaker till sjukdomen men de är inte så vanliga i vårt land. Slutligen undrar du också ifall en nära släkting kan donera en njure om så skulle behövas. Ja, men det finns många såväl etiska som medicinska regler och villkor som måste beaktas i sådana fall. Ungefär hundra njurar doneras från levande givare (donatorer) varje år i Sverige. Njurklinikerna kan lämna mer information om det skulle bli aktuellt. Varje levande donator måste ju väljas och kontrolleras noga. Man kan också anmäla till donationsregistret att man är villig att donera sina organ efter att man är död. Det har hittills mer än 1 ½ miljon svenskar gjort, men fler donatorer behövs. Adressen är: Donationsrådet, Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm.
