Möt doktor Lennart Skoog, Hemmets Journals nye expert

Efter 15 år tackar nu doktor Helge Löfberg för sig och lämnar över till kollegan Lennart Skoog att svara på frågor från läsarna.

Helge Löfberg säger adjö!

Kära Hemmets Journals läsare!

Möt doktor Lennart Skoog, Hemmets Journals nye expertJag ber nu att få tacka er alla. Under 15 år har ni troget skickat in frågor till min spalt. Genom att försöka förstå orsaken och bakgrunden till alla problem som skildrats i era brev har jag vunnit kunskaper som kommit väl till pass i mitt arbete bland dem som drabbats av svår sjukdom och inte minst när jag undervisat mina läkarstudenter.

Jag hoppas att även ni läsare haft behållning, nytta och nöje av svaren. Frågorna var nog lite enklare och lättare att svara på förr. Det märks att svenska folket vet mer om sjukdomar nu än för 15 år sedan. Kanske har vi också lite större krav på sjukvården i dag.

Med ålderns rätt drar jag mig nu tillbaka och önskar er alla en riktigt god hälsa och ett lyckligt liv. Det har varit givande år tillsammans i Hemmets Journal.

Många vänliga hälsningar och än en gång stort tack.

Helge Löfberg

 

Välkommen till Hemmets Journal, doktor Lennart Skoog.
– Tack så mycket! Jag ser fram emot att möta Hemmets Journals läsare och jag är väl bekant med tidningen och läkarspalten i synnerhet. Jag känner sedan många år doktor Helge Löfberg, har läst hans frågespalt och tycker att han, med sina engagerade svar har gjort en stor folkhälsoinsats.

– Den andan vill jag försöka fortsätta i!

Möt doktor Lennart Skoog, Hemmets Journals nye expert

Att som doktor alltid se till hela människan och inte bara till sjukdomen, ser jag som en mycket viktig uppgift som läkare. Det säger Lennart Skoog, som bland annat är verksam inom öppenvården och Hemmets Journals nye expert.

Vad ligger dig varmast om hjärtat som läkare?
– Sambandet mellan kropp och själ, att som doktor alltid se till hela människan och inte bara till sjukdomen. Det är så mycket som spelar in när vi blir sjuka och att belysa det ser jag som en väldigt viktig uppgift.


Var finner man dig till vardags?

 – På Malmö Universitetssjukhus. Jag är överläkare och specialist i sjukdomslära, men också specialist i allmänmedicin och som sådan ibland verksam inom öppenvården.

Det låter som om arbetstempot är högt. Finns det tid för några fritidsintressen?
– Ledig tid är ibland en bristvara, det måste jag medge, men jag reser gärna så fort tillfälle ges. Och så är jag en flitig motionär, styrketränar och joggar framför allt.

– Jag har alltid tyckt om att motionera och i mitt arbete som läkare blir jag ständigt påmind om hur viktigt det är med fysisk aktivitet. Jag ser ju hur mycket bättre de patienter som håller sig igång mår!

– Motion är bra för allt; risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar minskar, leder och muskler stärks, risken för benskörhet minskar, sömnkvaliteten blir bättre, den psykiska hälsan blir bättre – listan är nästan oändlig!


Har patienter i allmänhet en hyfsad kunskap om frågor som rör hälsa och den egna kroppen?

– Kunskapen rent allmänt är hög, men jag märker också att den, oftast obefogade, oron för allvarliga sjukdomar har ökat.

– Och trots att det finns mycket kunskap på ett allmänt plan, så är det ofta när det gäller den egna hälsan svårt att se sambandet mellan kropp och själ. Att de högst påtagliga fysiska besvären och smärtorna man kommer till doktorn för faktiskt kan bero på stress!


Är vi för tuffa mot oss själva?
– Ja, det är nog ingen tvekan om att det finns för lite tid att vara sjuk på i dagens samhälle. Tempot är uppskruvat och en luftvägsinfektion till exempel ska helst gå över på någon eller några dagar, mer har vi inte tid med!

– Att bli sjuk ibland är ju en del av livet, men det finns det inte någon riktig tolerans för och vi blir frustrerade och otåliga när kroppen inte fungerar som den ska.

– Det här gäller i högsta grad när barn blir sjuka. Trots att vi vet att sjukdomar alltid kommer att dyka upp när man har små barn så finns det inte riktigt tid till det och den stressen påverkar förstås också barnen.


Det här måste väl innebära att äldre patienter som inte längre är yrkesverksamma har en fördel – man har tid att vara sjuk?
– Ja, fast äldre människor idag vill vara aktiva och är inte, som förr i tiden, beredda att slå sig till ro med sina krämpor. Idag ställer man som äldre krav på en hög livskvalitet!

– Det här är förstås inte något negativt, men ibland kan man nog som äldre – ja, det gäller förresten oss alla – bli lite väl fokuserad på själva sjukdomen och ha svårt för att se till helheten. Ja, det är återigen det där med kropp och själ!


Upplever du att människor fortfarande har en väldig respekt för läkaren i den vita rocken?
– Nej, där ligger nog på en rätt sund nivå idag. Sen är det en annan sak att många har en väldigt stor tilltro till läkaren i det avseendet att man förväntar sig att doktorn ska ha hela bilden klar så snart man stiger in genom dörren…

– Så ser det tyvärr ofta inte ut idag och inte minst när man söker på en akutmottagning så underlättar det om man själv kan redogöra för tidigare sjukdomar och för vilka mediciner man tar.

– Som patient har man också stor fördel av att själv vara aktiv och skaffa sig information om frågor som rör hälsa. Jag hoppas att jag i fortsättningen kan hjälpa till att sprida kunskap genom min spalt i Hemmets Journal!

Scroll to Top