Jag undrar vad det kan ha varit som vi drabbats av? Hur kan man skydda sig från sådana här plågor?
Alla magåkommor sprids emellertid inte enbart genom mat och dryck. Vinterkräksjukan, som även förekommer andra årstider och i ert fall därför kallats sommarkräksjuka, är t ex väldigt smittsam. Då kan det räcka med att ta i ett dörrhandtag som inte varit rent och sedan stryka sig med handen över munnen. På vårdcentralen misstänkte de tydligen att det var just den här sjukdomen som ni drabbats av.
Den här magsjukan orsakas av ett virus som heter calici eller noro. Den kännetecknas just av att många runt omkring också blir sjuka. Men det finns andra virus som ger liknande problem. Småbarn drabbas t ex ofta av viruset rota. Även bakterier kan orsaka magsjukdomar och det är klokt att förvara mat nedfryst eller i kyla för att hindra dem att föröka sig. I rumstemperatur blir de genast många fler, därför ska man inte låta maten stå framme för länge. Det gäller att ha god hygien, tvätta händerna ofta och inte ha något sår på fingrarna. Om man är magsjuk ska man absolut inte laga mat åt andra och efter måltiden bör alla matrester slängas.
Matförgiftning känns igen på häftiga kräkningar och sjukdomskänsla inom ett halvt dygn efter att man ätit skämd mat som förvarats felaktigt. Ofta är det giftbildande bakterier som stafylokocker, clostridier (korvförgiftning) eller cereus. Andra gånger finns bakterierna i maten redan från början. Det kan röra sig om salmonella och campylobakter i kött, ägg och kyckling. Sådan smitta dödas om man kokar eller steker maten. Halvrå mat eller bristfällig uppvärmning ökar risken att bli sjuk. Ett annat problem är grönsaker, groddar, sallader och bär som vattnats eller sköljts i förorenat gödselvatten. Då gäller det att samhällets kontroll av livsmedel fungerat. Som konsument har man svårt att skilja på nyttigt och hälsovådligt i grönsaksdisken.
I Sverige utgår vi från att vårt dricksvatten är rent. Men om en avloppsledning gått sönder eller det blivit översvämning vid en vattentäkt så är det risk att bajsvatten blandas med kranvatten. Det finns alltid någon i en befolkning som är tarmsjuk och smittämnen kan då spridas och orsaka små epidemier. Giftbildande kolibakterier och giardia (liten amöba) kan även i dag ge oss besvärlig diarré. Förr fruktade man dödliga sjukdomar som kolera och tyfus. Utomlands i varma länder finns risk för magsjukdomar av äkta amöba eller shigella (rödsot). Men ni semestrade tydligen i Sverige så dessa sjukdomar kan inte ha varit aktuella.
Slutligen är det en god regel att alltid frysa fisk till minus 20 grader några dygn innan man äter den som sushi eller gravad och marinerad. Då dödas de små masklarver som kallas anisakis och som annars kan ge symtom från mage och tarm.
Om man är frisk för övrigt behöver man ofta inte söka läkarhjälp vid tillfällig kräkning och diarré. Men är man kraftigt påverkad, får hög feber, ordentligt magont eller blodig diarré bör man söka vård. Likaså om man inte blir bra efter några dagar. Småbarn och gamla personer har mindre reservmarginal och bör söka hjälp tidigare.
Det är infektionsläkarna på de stora sjukhusen som har bäst erfarenhet av att ställa rätt diagnos och ge lämplig behandling. Sedan finns det smittskyddsläkare, miljöförvaltning och teknisk nämnd (vilka förr kallades hälsovårdsnämnd) samt livsmedelsverk som förebygger och ger instruktioner för att hindra smitta att spridas genom mat och vatten. Mycket av arbetet är hälso- och hygienupplysning. Provtagningar kan göras på alla de här åkommorna när så är nödvändigt. I svåra fall ges behandling men ofta har den sjuke kraft att själv övervinna sina mag- och tarmproblem. Det hoppas och tror jag att ni båda redan gjort.
