Nagelsvamp är vanligt förekommande. Man räknar med att ca 1 av 10 lider av detta. Ofta börjar det som vanlig fot- eller handsvamp för att sedan få fäste i naglarna. De flesta som söker läkare gör det mest p g a kosmetiska besvär men svampinfektion i tånaglarna kan orsaka smärta och svårigheter att gå eftersom skorna trycker mot naglarna.
Det vanligaste är att man smittas genom att man gått barfota på golv i t ex simhallar eller omklädningsrum. En skadad tånagel, som t ex är klämskadad eller har dålig blodcirkulation, kan lättare angripas av nagelsvamp. Det är oftast stortånageln som angrips först och svampen växer i den undre delen av nageln som lossnar i ytterdelen från nagelbädden. Svampen sprids sedan inåt och till slut kan hela nageln vara drabbad. Man ser då en gulaktig missfärgning och nageln reser sig av ofta illaluktande nagelämne som svampen brutit ner.
Svampangrepp på fingernaglarna ger fnasiga naglar och det kan vara svårt att klara vardagssituationer där naglarna behövs. Nagelsvampen är betydligt svårare att behandla på tånaglar än fingernaglar. Anledningen är att tånaglar växer långsammare och att svampen förökar sig sällan och det är just i förökningsögonblicket som läkemedel mot svampinfektion kan sätta in sin effekt.
Eftersom det finns andra sjukdomstillstånd som kan ge nagelförändringar är det viktigt att låta sin läkare göra en bedömning. För att vara säker på att diagnosen är rätt tas ett svampprov med hjälp av en liten slev från nagelns undersida. Det är viktigt att inte behandla nageln med något läkemedel 7-10 dagar före provtagning för svamp, annars kanske man inte får ett riktigt svar. Man ska inte heller klippa naglarna två veckor före provtagningen, så att man kan få tillräckligt med material av nageln.
En svampinfektion i nageln läker inte ut av sig själv men all nagelsvamp behöver inte läkemedelsbehandling. Vid begränsad nagelsvamp räcker det ofta med att man klipper och filar nageln. Ett fotbad gör att huden och nageln mjukas upp och minskar sprickbildning. Därefter smörjer man in huden med fotkräm vilket gör att risken för tryckskador av skorna minskar.
Är nagelsvampen mer besvärande kan man diskutera medicinsk behandling. Det finns tyvärr inga receptfria preparat som fungerar vid nagelsvamp. Det finns ett nagellack som innehåller ett svampdödande medel. Detta har bäst effekt på ytlig nagelsvamp om den drabbar mindre än hälften av nagelns storlek och om nageln inte är förtjockad. Lacket brukar ha bättre behandlingsresultat på fingernaglar än tånaglar och penslas under sex månader för nagelsvamp på fingrar och 9-12 månader på tår. Troligen kan man få ökad chans till utläkning om man sedan fortsätter att stryka på receptfria svampkrämer som annars används vid t.ex. fotsvamp.
Vid mer utbredd nagelsvamp hjälper endast tablettbehandling. Det finns två sorter som läkare kan skriva ut och båda har lika bra behandlingsresultat. Det ena är i form av tabletter som man vid nagelsvamp på tårna tar en om dagen under vanligen tre månader. Den andra är i form av kapslar som man tar fyra om dagen under sju dagar, och upprepar kuren ytterligare två gånger med tre veckors mellanrum. För nagelsvamp på fingrarna räcker ofta en något kortare behandlingstid.
Om man läser information om tablettbehandling finns det uppgifter om att dessa kan orsaka biverkningar i levern. Detta är tack och lov mycket ovanligt hos i övrigt friska personer utan gäller huvudsakligen personer som från början har dålig leverfunktion och som behöver noggrann kontroll under sådan behandling. Så om du inte har några leverproblem kan det vara värt att pröva tablettbehandlingen som din doktor berättat om.
Man räknar med att ungefär hälften av dem som behandlas med tabletter läker ut svampinfektionen, med bättre resultat på fingernaglar än tånaglar. Den friska nageln växer långsamt ut och ersätter den sjuka nageln. På tårna kan det ta upp till tolv månader eller längre tid för att man ska få en ny frisk nagel medan det går betydligt snabbare på fingernaglar.
