Jag är 55 år, är skild sedan elva år och har två vuxna barn. Äntligen har jag träffat en ny man som allt stämmer med och vi planerar att så småningom flytta tillsammans. Han har fyra barn och de två yngsta, 15 och 16 år, bor hos honom. Barnens mamma är omgift och bor 40 mil ifrån dem men mormor finns i barnens hemort.
När jag är hos min nye man så ringer exfrun i stort sett varje dag. Han säger att hon vill tala med barnen men det stämmer inte eftersom samtalen handlar om livet och vardagen, hur man mår, vad man ska göra och vad man har gjort i veckan och så vidare. När dessa samtal är avklarade, vilket tar cirka en kvart, kommer barnen till telefonen.
De firar också julafton ihop, alltså mamman och hennes nye man tillsammans med den “gamla” familjen. Jag är inte med eftersom jag känner mig obekväm med detta. Vad kan jag kräva av min käre man vad gäller hans relationer till sin exfru? Han säger att man inte behöver vara fiender men jag svarar att man kanske inte måste vara bästa vänner heller.
Vad gör vi når julfirandet åter blir aktuellt? Min man bagatelliserar allt och viftar undan det. Han tycker att jag förstorar upp det hela. Jag har väldigt god kontakt med alla hans barn. Så därför vill jag inte kräva för mycket och bli ansedd för att vara “skurk”.
Du har träffat en man som har en nära och väl fungerande relation till sina barns mamma. Två barn bor hos honom och kontakten med modern sker till största delen via telefon.
Generellt kan man säga att det är tryggt och bra för barnen när föräldrarna har en god relation till varandra. Mamman är omgift och hennes make deltar i det gemensamma julfirandet och verkar alltså ha accepterat situationen. Din hantering av exfrun måste ha en grund i att hon inte är någon konkurrent till dig. Visserligen har hon och barnens pappa kontakt nästan dagligen och talar om annat är barnen men detta behöver du inte uppfatta som ett hot.
Jag kan tänka mig att när paret skildes och barnen bosatte sig hos fadern så hade modern ett stort behov av kontakt, såväl med barnen som med deras pappa. Att de verkar komma bra överens är ett plus för alla inblandade parter. Pappan har levt ensam med barnen och format sitt liv på sådant sätt som passar honom. I detta ingår säkert både telefonsamtalen och att ha gemensam julafton.
Du och din nye man bor inte tillsammans men planerar att slå ihop era påsar. I och med att ni blir sambor kan det automatiskt bli så att han och hans exfru får ett mindre behov av tät kontakt. I annat fall fortsätter kontakten som förut eftersom det är ett naturligt mönster för dem.
Det är viktigt att du pratar med din man om dina känslor och löser eventuella problem kring det här innan ni flyttar samman. Jag anser inte att du ska förbjuda mannen att ha dessa samtal utan respektera den kontakt som finns men däremot kan du föreslå att de kanske inte alltid behöver tala så länge med varandra.
När mannen och hans exfru pratar så väcker detta känslor inom dig. Försök stanna kvar i känslorna och ringa in vad du känner. Handlar det om svartsjuka, oro eller rädsla för att komma i andra hand? Resonera logiskt med dig själv. Föreligger något verkligt hot eller handlar det mer om de känslor som du bär med dig från tidigare erfarenheter.
Jag förstår att du blivit inbjuden att delta i det gemensamma julfirandet men avstått eftersom du känner dig obekväm av situationen. Att du blivit medbjuden innebär att man är beredd att ta dig med i gemenskapen och du har inte blivit utesluten.
När ni flyttar samman ska ju även du ha en jul som känns okej. Själva julafton är en “laddad” och speciell dag och kanske kan du föreslå att ni firar denna dag i “nya” familjen och att barnen och deras föräldrar har sitt firande en annan juldag. Kanske blir det då lättare för dig att delta även i detta firande utan att det känns alltför obekvämt. Tänk på att barnen börjar bli stora. Det handlar kanske om ett par år till som de vill ha gemensamt julfirande. Det är jättebra att du har fin kontakt med barnen vilket underlättar för er alla.
Fundera på vad du är beredd att bjuda på i det här sammanhanget. Diskutera sedan med din blivande sambo och kan ni komma överens om ett förhållningssätt som känns bra för er båda, så får ni bästa starten på ert samboförhållande.