Vår pojke på 17 år fick feber, värk i kroppen och halsont. Vi gick till familjeläkaren som tog ett snabbtest i halsen som inte visade bakterier. Snabbsänkan var 25. Fick rådet att komma tillbaka om det inte blev bättre. Efter fem dagar mådde han ännu sämre och mer ont i halsen. Vi ringde sjukvårdsrådgivningen som tyckte att vi skulle söka igen.
På vårdcentralen tog de ett blodprov och sa att det var körtelfeber. Jag protesterade för han hade körtelfeber då han var 9 år. De sa att man kan få det flera gånger. Jag trodde att man bara kunde få det en gång. Hur är det egentligen?
Doktor Lennart Skoog svarar:
Du har delvis rätt på så sätt att de allra flesta drabbade bara får körtelfeber en enda gång och sedan är immuna resten av livet. I mycket sällsynta fall förekommer det dock att körtelfeber, eller mononukleos på latin, kan återkomma månader eller ibland flera år efter att man varit sjuk första gången. Det är då det virus som är inaktivt som blir aktivt igen och kan förorsaka akuta infektionstecken en andra gång.
Hos den som får tillbaka körtelfebern kan det vara viktigt att undersöka att man inte har något nedsatt immunförsvar som orsakar återfallet. Det förekommer till exempel hos personer som fått ett transplanterat organ, har aids eller vissa mycket ovanliga ärftliga fel på immunförsvaret.
Nu vet jag inte säkert vilket blodprov som togs som fastställde att det var fråga om körtelfeber. De snabbtest som finns mäter om man har vissa typer av antikroppar som avgör om man har en förstagångsinfektion eller en gång tidigare blivit infekterad.
Det säkraste sättet att påvisa aktiv körtelfeber, särskilt om man misstänker återfall, är att mäta själva virusmängden i blodet. Det kräver dock att provet skickas iväg till ett laboratorium för analys. Det kan vara klokt att göra detta om man tror det kan vara ett återfall, eftersom andra infektioner (till exempel gulsot, cytomegalovirus eller toxoplasmos) kan likna körtelfeber och kanske rent av är en troligare förklaring till symptomen.
Körtelfeber är en virussjukdom som orsakas av Epstein-Barr-virus, som finns i saliv och urin hos den smittade. Sjukdomen kan överföras från en person till en annan, till exempel genom en kyss, varför sjukdomen populärt kallats kyssjukan. Smittan kan också ske indirekt via luftburna droppar. Från det att man är smittad går det 30-90 dagar innan symptomen börjar.
De som drabbas brukar få inflammation i halsmandlarna som blir förstorade och får vita beläggningar, förstorade lymfkörtlar både på halsen och övrigt i kroppen, och en uttalad trötthet som ibland kan vara i ett par månader. Den drabbar i huvudsak unga människor i åldern 10-25 år. Det kan ofta i början vara svårt att skilja det från vanligt halsfluss. Därför ska läkaren alltid ta ett snabbtest eller en bakterieodling från halsen för att utesluta halsfluss.
Körtelfeber är inget man behandlar och hos de allra flesta läker körtelfebern ut inom ett par veckor utan några kvarstående besvär. Hos enstaka kan symptomen vara längre. En stor del av de smittade, i synnerhet små barn, får inga symptom alls och blir immuna resten av livet, så det är bra att få infektionen under tidiga levnadsår!
