Jag är en kvinna på 45 år som sedan sex månader är ihop med en man i samma ålder. Men det känns inte rätt och det är det som är problemet. Och jag kan inte sätta ord på den här känslan. Jag har aldrig träffat någon som har så många positiva egenskaper. Skäms över att säga detta men han har flint och det stör mig, vilket får mig att känna mig ytlig.
Min väninna säger alltid “when you doubt, then don’t”. Men gäller det verkligen alltid? Borde jag ge honom mer tid eller göra slut? Jag vill ju inte göra något förhastat, men vill samtidigt inte såra honom, och det gör jag väl om jag drar ut på processen och inte gör slut nu?
Jag har aldrig sagt att jag älskar honom (eftersom jag varit osäker) men han säger att han älskar mig över allt annat. Är det ett problem?
Kort sagt: vi har samma intressen, han avgudar mig och jag känner mig attraherad av honom. Allt stämmer på ytan men det känns inte rätt. Jag vet inte om jag ens är kär i honom.
Nu har vi tagit paus, efter att jag tagit upp det här med mina tvivlande känslor. Han är otroligt tålmodig och säger att han är beredd att vänta hur länge som helst på att jag ska fatta mitt “beslut”. Hur ska jag göra?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:
Det är inte lätt att råda dig vilka val du ska göra. Dina egna känslor har bara du tillgång till. Huvudsaken är att du gör ett tydligt och medvetet val och efter att du valt bör du fokusera framåt och inte grunna bakåt kring hur allting hade blivit om du valt annorlunda.
Du säger att du aldrig träffat någon som har så många positiva egenskaper som den här mannen och du säger att du attraheras av honom och att allt stämmer på “ytan”. Det får mig att fundera på vilka känslor du saknar i relationen? Kanske kan det vara så att du någon gång varit vilt och passionerat förälskad och efterlyser samma känslor? Eller så kan det vara så att du alltid, och i alla relationer, väntat på någon speciell känsla som aldrig infunnit sig och som inte finns nu heller.
Ska man hårddra det kan det alltså vara ditt dilemma, att du söker någonting som är omöjligt att få och att du söker känslor och en själfrände som bara finns i din fantasi och som därmed aldrig kan dyka upp i verkligheten. Men å andra sidan tycker jag att man ska lyssna till sin magkänsla och känns det inte rätt så är det som regel inte helt rätt heller.
Kärlek är ingenting som måste komma som en virvelvind – utan den kan också växa fram i sakta mak under en relation. Kärlek kan alltså se väldigt olika ut – och kan vara precis lika rätt oavsett hur den etablerar sig.
Att mannen har flint kan du inte göra något åt – och skäms du över detta så kanske du har en tendens att mer fokusera på det negativa än det positiva och då kan det vara de rätta känslorna som fattas dig. Oavsett alla mannens goda sidor så kan du inte tvinga fram kärlek.
Jag tycker att det är ett klokt val att göra som ni nu gjort – en timeout i relationen. På så sätt får du tid att tänka igenom hur du vill ha det och du får en chans att känna efter om du saknar honom i ditt liv.
