Jag fick diagnosen kronisk inflammation i urinblåsan 1998. Det gick två år innan jag fick remiss till läkare. Jag fick bara lämna ett urinprov men inget gjordes. Tog sedan kontakt med en annan läkare som rekommenderade koksaltlösning via urinröret. Men det tycker jag är så obehagligt så jag avböjde.
Finns det verkligen ingen annan behandling att få? Har dessutom svår värk och täta urinträngningar. Det blir täta toalettbesök på natten, ibland 4–5 gånger. Jag är 72 år och det tär på krafterna! Har ej sovit en hel natt på elva år.
Doktor Lennart Skoog svarar:
Du har i många år haft kronisk inflammation i urinblåsan, vilket också kallas kronisk urinblåsekatarr (interstitiell cystit). Du beskriver också hur besvärliga symtomen kan vara och att det ger sänkt livskvalitet. Men det finns lindrande hjälp att få!
Till alla som läser detta vill jag påpeka att vanlig blåskatarr, det vill säga urinvägsinfektion, är något helt annat och behandlas helt annorlunda, även om besvären är likartade.
Kronisk urinblåsekatarr är som namnet anger en form av kronisk inflammation i urinblåsan, som orsakar behov av att plötsligt kissa och dessutom ofta. Det ger diffusa obehag och smärta i bäckenet. Nio av tio drabbade är kvinnor och det är sällsynt före 40 års ålder.
Orsaken till tillståndet anses vara att den naturligt skyddande slemhinnan i urinblåsan skadats så att den inte skyddar mot de gifter som normalt finns i urinen. Då kan gifterna nå urinblåsans vägg och där orsaka en långvarig inflammation. Det är till skillnad från en vanlig blåskatarr inga bakterier som orsakar sjukdomen.
Besvären kommer ofta smygande i början och det kan vara svårt för en läkare att känna igen sjukdomen i tidigt skede. Varför sjukdomen uppkommer vet man inte säkert, men det kan vara kopplat till att man haft vanliga urinvägsinfektioner, en gynekologisk operation eller barnafödsel.
För att klarlägga om man har kronisk urinblåsekatarr behöver man utesluta en urinvägsinfektion genom vanlig urinodling samt titta in i urinblåsan genom urinröret med ett särskilt tittrör, så kallat cystoskop. Hos män är det viktigt att även undersöka prostatan.
Det finns ingen direkt botande behandling mot kronisk urinblåsekatarr. Det går dock att lindra besvären och bäst resultat får man genom att kombinera olika metoder. Be din vårdcentralsläkare om en remiss till en urolog som kan hjälpa dig vidare med dina besvär.
Urinblåseövningar bygger på att man lär sig kontrollera sitt behov att kissa. På så sätt kan urinblåsans muskler bli starkare och klara längre stunder mellan behoven att kissa. Med detta kan du få god hjälp av en uroterapeut.
Det tycks vara så att mat med minskad syra eller kaliuminnehåll kan ge lindring och minska besvären, då belastningen på urinblåseslemhinnan minskar. Det är svårt att på egen hand utesluta irriterande ämnen i kosten. Be om en remiss till en dietist som kan hjälpa till med att föreslå lämplig kost. Eventuell rökning eller snusning förvärrar symtomen!
TNS (transkutan elektrisk nervstimulering) innebär att man får svaga elektriska impulser, vilka man tror ökar blodflödet till urinblåsan, stärker bäckenbottenmusklerna som styr kontrollen över urinblåsan och stimulerar smärtstillande hormoner. Det kan ta flera månader innan resultaten visar sig så man får inte ge upp för tidigt.
I Sverige finns inga läkemedel registrerade för användning mot kronisk urinblåsekatarr. Vid svåra besvär kan ett kirurgiskt ingrepp ge lindring.
