När jag vid ett tillfälle skulle in på sjukhuset ringde jag min dotter och bad om hjälp. “Finns det ingen annan du kan be om hjälp? Ta bussen!” fick jag höra, trots att jag ställt upp och hjälpt henne i över tjugo år.
Jag bad min syster ringa dottern och tala om att jag låg sjuk och inte hade någon mat hemma. Då hade hon svarat att det inte gick att vara tillsammans med mig. Jag har aldrig höjt rösten mot mina barn, bara försökt hjälpa dem, och så blir det så här. Två av mina barn är inte så aviga mot mig. De kan ringa ibland.
Orsaken till att dottern är så avvisande kan vara att jag hyrde ett hus av henne och hennes man. Jag flyttade in efter sommaren men fick en räkning för hela året! Det var råttor i huset och under vintern som följde hade jag under 15 grader inne och fick gå med ytterkläder på. Undra på att jag klagade.
Du har flera gånger sökt hjälp av din dotter och hon har avvisat dig och därmed tycker jag att du ska lägga ner försöken. Du har två andra barn som du säger inte är så aviga mot dig. Fokusera på dem och be dem om hjälp istället. Likaså när det gäller helger och födelsedagar, så vänta inte på att barnen ska höra av sig. Kontakta du dem istället och bjud hem dem, tillsammans eller var för sig.
Barn som inte har tid eller av olika skäl inte finns där för sina föräldrar har ofta dåligt samvete över detta. Om du ringer och “beklagar” dig är risken stor att du spär på deras dåliga samvete och för att försvara sig blir de extra avståndstagande och snäsiga.
Dina barn kommer säkert inte att ändra sig av sig själva men om du försöker ändra dig själv en aning så kanske de reagerar på ett positivt sätt och det kan öppna för lite mer kontakt. Det är alltid trevligare att komma hem till en förälder som är glad och positiv än en förälder som man får dåligt samvete av. Tänk på att aldrig tala illa om något av barnen inför syskonen eftersom detta kan slå tillbaka.
Du säger vidare att du aldrig höjt rösten mot dina barn utan bara hjälp dem och det gör mig lite betänksam. Har du aldrig prioriterat dina egna behov utan alltid stått på pass för barnen, så finns en risk att de vuxna barnen fortfarande är “små” inombords i ditt sällskap och ställer sig själva i centrum.
Ett annat råd är att du inte stirrar dig blind på situationen med ett ensamt liv utan barn. Försök istället att ta in andra människor i ditt liv. Det är aldrig försent att skaffa nya vänner och ett bra sätt att bryta en ofrivillig isolering är att försöka leva aningen mer aktivt och till exempel ta del i de aktiviteter som erbjuds för pensionärer.
