Jag behöver råd om vilken behandling som är bäst mot solska-dad hud. Det började för ett år sedan. Jag fick några röda prickar i pannan som växte. En började också blöda men det gick tillbaka. Jag gick till vårdcentralen i våras som tog ett prov och jag fick diagnosen aktinisk keratos. Jag har fått remiss till en privat hudläkare och ska dit nu i höst.
Jag har läst på internet att det kan vara farligt att vänta så länge eftersom det kan bli cancer. Vilken behandling är den bästa? Jag vill helst inte att de ska skära i mitt ansikte, för även om jag är 68 år så är jag ganska välbehållen med slät hud som jag gärna vill behålla.
Doktor Lennart Skoog svarar:
Det finns flera alternativ till behandling som inte innebär att man måste skära bort din solskada. Utifrån din berättelse tror jag det finns goda möjligheter för dig att få en sådan behandling och därmed undvika ärrbildning i huden.
Aktinisk keratos innebär att översta hudlagret blivit skadat av solens UV-strålar. Det krävs vanligen många års solstrålning för att orsaka de skador i hudens arvsmassa som gör att detta uppkommer, och därför är det förhållandevis ovanligt före 60 års ålder.
Precis som hos dig får man lättare aktinisk keratos på de delar av huden som lättast träffas av solstrålar, till exempel ansiktet, handryggarna, benen eller hårbotten om man är tunnhårig. För de personer som drabbas är det vanligt att man får skadorna på flera ställen under livet.
Lönar det sig då att minska på solandet när man väl har drab-bats? Jo, det gör det absolut! Man ser inte resultat direkt men efter ett par år med uppehåll i solandet brukar risken minska för att aktinisk keratos ska komma tillbaka.
Man känner lättast igen den aktiniska keratosen på att huden blir skrovlig, rödflammig och ibland lättblödande. Det kan faktiskt i många fall se ut som ett eksem. Patienter upplever oftast att de “har ett eksem som inte läker trots smörjning”.
Att det inte är ett eksem förstår man när det inte blir bättre på ett par veckor om man behandlar med eksemläkemedel som exempelvis receptfri kortisonkräm. Aktinisk keratos läker inte utan brukar bli större med tiden.
Om läkaren är osäker på diagnosen ska man ta ett ta ett prov från huden för att få en säker diagnos. Det görs med hjälp av ett litet stansverktyg under lokalbedövning.
De flesta aktiniska keratoser behandlas hos hudläkare. Vanligen brukar man erbjuda så kallad kryobehandling vilket innebär att man fryser sönder de sjuka cellerna. Det finns också möjlighet att använda en celldödande kräm som man kan få på recept som heter Aldara. Båda dessa behandlingar kan rekommenderas och brukar inte ge någon ärrvävnad.
Din väntan att få träffa hudläkaren är inte farlig. Risken för att det ska utvecklas till cancer under väntetiden är mycket liten.
