Hur fördelas arvet egentligen?

Vi är ett gift par som har två gemensamma barn och min man har en son i ett tidigare förhållande. Vi har ett testamente som säger att särkullbarnet bara ska få sin laglott. Om maken dör först så har sonen rätt att ta ut sin del direkt, det vet vi. Men hur fördelas allt egentligen?

Vi äger gemensamt en fastighet som i dagsläget är värderad till 1,3 miljoner. Därutöver finns inga större tillgångar. Det vore ju tråkigt om fastigheten måste säljas för att vi ska kunna lösa ut särkullbarnet. Måste jag överta våra gemensamma skulder, på för närvarande 750 000 kronor?

Om din make avlider före dig, så tar man hänsyn till inte bara era tillgångar utan även till de skulder ni har. Det är med andra ord er nettoförmögenhet som man utgår från för att kunna avgöra vad din makes tidigare son ska få ut i form av sin laglott. Om du skulle lösa ut honom i kontanter och i övrigt behåller all övrig egendom, så får du naturligtvis även ta över era gemensamma lån.

Hur fördelas då er egendom? Ja, om vi säger att din make har en nettoförmögenhet på 200 000 kronor och du har 400 000 kronor är er sammanlagda förmögenhet 600 000 kr. För att kunna avgöra hur stort arvet efter din make skulle vara får vi först göra en bodelning där du enligt huvudregeln erhåller hälften av er förmögenhet, 300 000 kronor, det vill säga lika mycket som du skulle ha erhållit vid en skilsmässa med din make.

Resten anses utgöra din makes kvarlåtenskap och av denna erhåller du enligt lag två tredjedelar, 200 000 kronor, i arv via era två gemensamma barn, som har en uppskjuten arvsrätt till den dag även du avlider.

Återstående tredjedel, 100 000 kronor, utgör det som särkullsonen skulle erhålla som sin arvslott om det inte hade funnits ett testamente, som innebär att han enbart ska ärva sin laglott, 50 000 kronor. Om sonen sedan vid ditt frånfälle ska få ut sitt resterande farsarv är beroende av hur ert testamente har konstruerats.

Det här var huvudregeln och då förstår du att det också finns en undantagsregel. I exemplet ovan lät jag dig vara mer förmögen än din make och då skulle du vid bodelningen kunna åberopa att få behålla ditt giftorättsgods såsom din andel, det vill säga att du behåller allt det du äger i ert äktenskap, 400 000 kr. Själva arvet efter din make utgörs då av det han ägde i äktenskapet, 200 000 kronor, vilket i slutändan betyder att laglotten till särkullsonen blir drygt 33 000 kronor.

Om du utöver detta behöver ytterligare skydd kan ett äktenskapsförord, varigenom din egendom omvandlas till enskild, naturligtvis vara ett alternativ. En sådan konstruktion får dock effekter även vid en eventuell skilsmässa mellan er och bör därför naturligtvis begrundas av din make innan ni tar ett sådant steg.