Jag är gift och bor i ett sydeuropeiskt land. Vi har flera barn, både söner och döttrar. En av makens söner bor och arbetar sedan många år i en annan stad ganska långt från den ort där vi bor. När vi kom dit och hälsade på i våras blev vi presenterade för den person som sonen delar lägenhet med, en tydligt homosexuell man.

För mig personligen är detta ingenting som orsakar problem eller lik-nande. Jag såg att sonen var lycklig och detta var för mig det allra vikti-gaste. Min man gjorde sitt bästa för att vara artig och trevlig så långt han bara kunde.

Saken är den, att hans son aldrig sagt att han är homosexuell. Men jag har länge anat detta, och har försökt vara tydlig utan att vara övertydlig mot min man. Men det man inte vill se, ser man kanske inte?

Min man, och framför allt bröderna, lider av denna “vetskap” och vägrar träffa sambon. Jag är väl medveten om att jag varken kan eller vill förändra någons läggning eller ta ifrån sonen hans lycka. Däremot vill jag gärna fråga hur jag bäst kan hjälpa min familj, både min man och de andra sönerna i deras smärta inför detta.

Och samtidigt försöker jag stödja sonen och hans sambo så gott jag kan genom positivt tankande och genom små inbjudande gester, genom att till exempel fråga efter hur sambon mår.

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Man räknar med att ungefär en av tio har en homo/bisexuell läggning och det anses inte särskilt märkvärdigt. Allt fler homosexuella kommer ut – såväl kändisar som “vanligt” folk och homosexualitet är accepterat idag.

Men det är en sak att acceptera homosexualitet generellt och en annan att acceptera att just ens eget barn är homosexuell. Din man är kanske uppväxt under en tid och i en kultur där man ansåg homosexualitet som någonting sjukt eller skrämmande och även om han idag är upplyst och accepterar så kan de gamla värderingarna ligga och göra ont under ytan.

Kanske han också funderar över om det var någonting han gjorde fel i samband med sonens uppväxt – det är vanligt att föräldrar får sådana tankar. Man vill ju sitt barn det bästa – och fortfarande i vår värld anses det bästa vara det som är vanligast och mest accepterat. En annan smärta kan vara det faktum att det homosexuella barnet inte får egna barn – eller rättare sagt, så får de inte barn på det traditionella sättet men kan få på andra sätt.

Jag tror det är jätteviktigt att du och din man kan tala öppet om detta och kanske att din man också läser lite nyskriven information om just homosexualitet. Jag tror också att bröderna är lite förvirrade av situationen och inte riktigt vet hur de ska hantera den. I ungdomars värld använder man ofta ordet bög som ett skällsord och nu har de alltså upptäckt att deras egen bror är just bög. Det kan vara omvälvande och konstigt – till att börja med.

Det var i våras  som de fick veta och det är fortfarande nytt. Om ni vuxna hanterar situationen på ett bra sätt, så tror jag också att bröderna kommer att göra det. De behöver lite tid helt enkelt. De kommer att inse att deras bror är exakt samma person som tidigare och att han har en annan sexuell läggning innebär inte att han i övrigt är förändrad.

Prata gärna om det här hemma i familjen. Kan man prata så brukar det ta udden ur det svåra och genom samtal normaliserar man situationen. Du säger att du länge anat att sonen är homosexuell och det har säkert din make också anat. Men även om man anar så är det skillnad när man får definitivt vetskap.

Fortsätt att vara öppen och positiv och tveka inte att ha öppna samtal alla tillsammans i familjen. Och tiden kommer med all säkerhet att arbeta för en acceptans och en bra relation med sonen samt med hans sambo.

Familjerådgivaren