Makan sålde sedan huset för cirka tre år sedan. Nu har även hon avlidit. De samlade tillgångarna då var 775 000 kronor. Hur delas arvet mellan hans och hennes arvingar i procent?
Vi kan då konstatera att makarna tillsammans hade en sammanlagd förmögenhet på cirka 310 000 kronor och vid en fiktiv bodelning erhåller då hustrun sin giftorättshälft, det vill säga 155 000 kronor och resterande 155 000 kronor anses därmed utgöra själva kvarlåtenskapen efter hennes make.
Det hon ärvde av sin make utgjorde med andra ord 50 procent av det de tillsammans ägde och därmed anses vid hustruns bortgång också 50 procent utgöra arvet efter maken till fördelning mellan hans arvingar och resterande 50 procent som ett arv från henne att ärvas av hennes arvingar.
Som synes är det andelsförhållandet mellan det hustrun ärvde och det hon sen kom att totalt “sitta kvar med”, som bestämmer hur boet idag ska fördelas och inte den summa i kronor som hustrun erhöll i arv efter sin make.
Även om boet har ökat i värde mellan de två dödsfallen är det samma andelstal, alltså 50/50, som nu gäller. Detta såvida ökningen inte orsakas av hustruns förvärvsarbete (dit räknas inte pensionen) sedan hon blev änka, eller från gåva eller arv. Då kan det ge anledning till att denna förkovran av förmögenheten istället tillgodoräknas hennes släktsida.
I det här fallet verkar det troligt att förmögenhetsökningen är relaterad till att fastigheten såldes till ett värde som översteg taxeringsvärdet vid makens bortgång.
