Vi fick ner kolesterolet till 4 och det onda till 2. Läkaren säger att jag måste fortsätta med mina tabletter, Lipitor 40 milligram, i framtiden. Min systers läkare gratulerade henne till ett jättebra värde på kolesterolet som var 7 och det onda på 4. Hon behöver inga tabletter. Varför har läkare så olika åsikt?
För att kunna avgöra om just du har större behov av blodfettssänkande läkemedel (i ditt fall Lipitor) än din syster, måste man veta mer om din övriga hälsa, till exempel om du har högt blodtryck, är överviktig, har diabetes, röker eller tidigare har drabbats av sjukdom som beror på åderförkalkning, såsom kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke eller fönstertittarsjuka. Om du inte har detta eller något liknande hälsoproblem håller jag med dig om att du borde få samma bedömning och råd som din syster avseende blodfetterna.
Med blodfetter menar man i allmänhet kolesterol, som kan delas in i gott och ont kolesterol. Det är det onda kolesterolet som orsakar förkalkning i våra blodkärl. Det kolesterolet vill man sänka med medicin av den typ du har fått.
Medicinen har ju också gett ett gott resultat, så att du har sänkt det onda kolesterolet från 5,9 till 2. Man anser att ett värde under 2,5 är mycket bra behandlingsresultat.
Det finns även en helt annan typ av blodfett som brukar mätas. Det kallas triglycerider. Även i detta fall innebär en alltför stor mängd i blodet risk för sjukdom.
Vad är det då vi läkare har olika åsikter om? Jo, eftersom kolesterolet stiger naturligt ju äldre vi blir har man varit oense om huruvida det innebär en risk för åderförkalkning hos en i övrigt frisk person eller om det är något ofarligt som inte behöver åtgärdas.
Man är numera enig om att det är väldigt individuellt hur stor risken är att i framtiden få sjukdomar av åderförkalkningen och det är individuella faktorer som avgör om ett förhöjt kolesterolvärde ska behandlas.
För att komma fram till hur man ska resonera kring detta har man gjort stora undersökningar i befolkningen. Utifrån detta har man arbetat fram särskilda tabeller, där läkaren kan avgöra vilken risk just du har att bli sjuk av ett förhöjt kolesterolvärde. Riskfaktorer är bland annat matvanor, rökning, övervikt, högt blodtryck och diabetes.
Jag råder dig att fråga din läkare om detta nästa gång ni träffas. Om du har mycket låg risk att drabbas av sjukdom kan man diskutera att avsluta din blodfettssänkande medicin, eftersom den sannolikt inte gör någon avgörande nytta för framtiden.
Inte bara mediciner kan påverka höga blodfetter, utan framför allt ändrad kost och mer motion. Det är särskilt viktigt att råden följs av personer som har, eller som befinner sig i riskzonen för att utveckla, en hjärt-kärlsjukdom.
Det innebär att man ska äta mer grönsaker, bönor och rotfrukter, frukt och bär, fiberrikt bröd, pasta, ris och gryn, fisk och magert kött. Man ska äta mindre av fet ost, grädde, feta desserter, hårda matfetter, feta kött- och charkuteriprodukter, snacks, kaffebröd, socker och godis. Hårda matfetter, som hushållsmargarin och smör, bör ersättas med mjuka (= flytande matfetter) i form av mjuka bordsfetter, raps- eller olivolja och flytande margarin.
Regelbunden motion en halv till en timme minst två till tre gånger per vecka påverkar också kolesterolet i gynnsam riktning och har stor betydelse för att förebygga uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar. Motionen kan gärna vara i lågintensiv form, till exempel promenader. Motion medför bland annat att kroppens hantering av fett och socker fungerar bättre.
När det gäller alkohol vet man att överdriven alkoholkonsumtion ofta leder till övervikt och därmed höga blodfetter. Måttliga mängder alkohol verkar däremot minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
