P-ring är en silikonring innehållande östrogen och gulkroppshormon. Man för in ringen i slidan ungefär på samma sätt som man sätter in en tampong, det är inte besvärligare än så. I och med att hormonerna utsöndras och sugs upp av slemhinnan i slidan jämt över dygnet, så får man en något lägre nivå av östrogen i blodet jämfört med om man tar kombinerade p-piller som tabletter eller tillför hormonerna via plåster.
Många kvinnor mår bättre av p-ring jämfört med vanliga kombinerade p-piller eftersom hormonnivåerna blir lite lägre och inte ger hormonsvängningar över dygnet på samma sätt som om man tar tabletter.
P-ringen ska sitta kvar i tre veckor. Den fjärde veckan tar man ut den och är utan ring i en vecka. Under den veckan får man sin mens. Man är skyddad mot graviditet även under veckan utan ring. Efter precis en vecka sätter man in en ny ring.
Man kan ha ringen kvar under samlag, den brukar inte kännas, men man kan också ta ut den under högst tre timmar och sedan sätta in den igen. Har man den ute under längre tid än så minskar skyddet mot graviditet. P-ring kan vara ett bra alternativ för de tjejer som har lätt för att glömma att ta tabletter. Här behöver man bara komma ihåg att byta ring en gång per månad.
En annan fördel är att man har kvar sitt skydd mot graviditet även om man har diarréer eller kräkningar. Det är därför en ofta använd preventivmetod hos kvinnor med mag-tarmproblem.
Precis som med andra östrogeninnehållande preventivmedel har man en liten ökad risk för blodpropp. Man rekommenderas därför inte använda kombinerade p-piller, p-ring eller p-plåster om man har riskfaktorer som till exempel kraftig övervikt eller om man själv eller en nära släkting har haft blodpropp tidigare.
Har du inga riskfaktorer och trivs bra med din p-ring finns det väl all anledning att fortsätta med den även om den inte är ett “minipiller”!
