Problemet är att han tillbringar nästan hela sin vakna tid vid datorn, spelar spel och chattar med kompisar. Det kan bli många, många timmar om dagen. Vi försöker få honom att gå ut och vara social, gå på bio med mera. Hans pappa och jag lever ihop och pappan tar med honom på fotboll, ishockey och annat för att han ska komma bort från datorn. För en tid sedan hade vi bestämda datatider mellan klockan 18 och 21 och en datorfri dag i veckan. Nu har det glidit över till att kunna bli 7–8 timmar om dagen och ännu fler på helgen.
När vi tar upp problemet säger han att vi är gammalmodiga (jag var 41 år när jag fick honom). “Alla andra får.” Vi är dumma i huvudet, vi ska hålla käften, vi har inte med att göra hur länge han sitter vid datorn så länge han sköter sin skola. I natt satt han vid datorn fortfarande klockan tre. Han har skollov just nu och tycker på fullaste allvar att han har rätt att sitta uppe hur länge han vill när han är ledig dagen efter. Sedan sover han till framåt tolv på dagen.
Är det vi som föräldrar som är extra krävande? Ska vi släppa allt och låta honom hållas? Det är inte roligt att höra “jävla kärring, lägg dig inte i och du med dina regler”. Allt handlar ju om att vi vill honom väl.
Dessutom måste jag tjata om att sängen ska bäddas, smutstvätten läggas i tvättkorgen, kläder hängas upp. Annars händer ingenting. Så länge han bor i vårt hus har vi väl rätt att sätta regler? Även när han blir myndig så gäller väl våra regler när han bor hemma? Kan du ge mig ett råd? Jag är så trött på detta datatjat.
Så länge en tonåring bor hemma – så länge är det föräldrarnas regler som ytterst gäller, helst i samarbete med tonåringen. Grabben sköter skolan bra enligt lärare och likaså lördagsjobbet. Han har ord om sig att vara social och en bra kille. Det är hemma som han tar ut svängarna, spenderar mycket av sin tid vid datorn och är kaxig och uppkäftig gentemot er föräldrar.
Det ska ni självklart inte finna er i, men jag tror att ni vinner mest om ni förhandlar med er son. Ha ett familjemöte. Det ska inte vara i anslutning till ett gräl utan ett tillfälle när alla är på bra humor. Ni sätter er ner tillsammans med papper och penna och börjar diskutera och förhandla. Ni föräldrar ska tala om hur ni vill att reglerna ska se ut. Er son ska berätta hur han vill att det ska se ut. Hur mycket ska pojken hjälpa till hemma? Vilken tid ska han lägga sig när det är skola dagen efter? Hur många timmar om dagen är det rimligt att tillbringa framför datorn?
Ni kommer att ha en åsikt och er son en annan. Det gäller att behålla lugnet och ro förhandlingen i hamn och i detta ska ni vuxna vara förebilder. Fråga pojken vad han själv tycker är rimligt. Det här ska inte bli en dragkamp åt två håll utan finessen är att lyssna på varandra och mötas på mitten. Skriv ner alla beslut som fattas och påbörja de nya rutinerna redan dagen därpå.
Om er son själv får vara med och bestämma så känner att han att han har egen påverkan i sitt liv och det brukar vara en bra och viktig känsla som ofta leder till konstruktiv handling.
