Jag hade knölros för två år sedan på bägge benen och fick Kåvepenin men hjälpte inte. Benen svällde upp och jag orkade knappt gå, fick en annan sort som var starkare så svullnaden gick ner. Fick ont två gånger till efter det med några månaders mellanrum. Är bra nu men blir så trött när jag ska gå. Har försökt att gå mycket men tappar orken och benen blir så tunga. Finns det någon medicin för att behandla detta?
Jag bedömer inte att det är knölrosen, eller på medicinskt fackspråk erytema nododum, som orsakar dina besvär. Knölrosen orsakar rodnande, ömma knölar på huden, främst på underbenen. I samband med utbrottet gör det oftast så ont att det är svårt att röra sig. Det kan också bli hög feber under den första tiden. Knölros är en slags överkänslighetsreaktion som kroppen utvecklar på grund av till exempel en infektion i kroppen. Förr i tiden var det vanligt att tuberkulos var orsaken, idag förekommer det framför allt vid olika tarm- eller luftvägsinfektioner.
Du har enligt vad du berättar fått adekvat behandling med penicillin och därefter ett ännu starkare antibiotika mot den möjliga infektion som kan ha utlöst knölrosen. Dessa besvär tycks ha gett vika. Så jag bedömer att din knölros har läkt ut.
Jag tror att din trötthet i benen och att de känns tunga beror på andra orsaker än knölros. Det kan bero på att du har vätska i benen, till exempel på grund av åderbråck eller hjärtsvikt. Det kan också vara så att din kondition försämrats av andra skäl. Din vårdcentral kan ringa in vad orsaken kan vara i ditt fall. Jag ska dock fördjupa mig i en av den vanligaste orsaken till trötta ben, nämligen hjärtsvikt.
Jag känner inte till din ålder, men hjärtsvikt drabbar vanligtvis äldre personer, och det är många äldre som är trötta, andfådda och har svullna ben. Det blir gärna en ond cirkel då man rör sig mindre och mindre och även konditionen försämras. Eftersom det är viktigt att diagnostisera hjärtsvikt i ett så tidigt skede som möjligt, för att hindra att hjärtat och andra organ tar mer skada, tycker jag att du ska söka din vårdcentral för en hälsoundersökning. Man brukar då lyssna på hjärta och lungor, ta EKG och blodtryck, kontrollera blodprover och eventuellt komplettera med en röntgen av hjärta och lungor. Diagnosen bekräftas med ett ultraljud av hjärtat som är en enkel undersökning.
När det gäller blodprov för att utesluta hjärtsvikt har den medicinska vetenskapen utvecklats mycket. Idag finns ett prov som heter BNP som, om det är normalt, med stor sannolikhet utesluter att man har hjärtsvikt. Men om det är förhöjt kan det bland annat bero på att man lider av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården. Ungefär 2-3 av 100 personer i befolkningen har hjärtsvikt, och det ökar med åldern. Bland personer över 80 år har upp till tio procent hjärtsvikt. Tidig och korrekt diagnos samt modern behandling ökar möjligheten till att förbättra livskvaliteten påtagligt.
