Jag fick för cirka tio år sedan diagnostiserat diskdegeneration L3/L4 och L4/L5. Har stora besvär med värk och stelhet. Är 61 år. Kan inte knyta skor utan måste gå i stövlar eller andra skor man bara kan kliva i. Får lägga mig på rygg på sängen för att ta på sockor och byxor. Är annars mycket aktiv orienterare och skidåkare, och vill åldras som den aktiva person jag alltid varit. Att lägga sig på sofflocket, är enligt kardiologen det värsta man kan göra och att sitta framför tv:n och dricka öl är inte “min grej”.
Ortopeden som opererade min menisk säger att operation med diskproteser, som jag läst om och trott skulle kunna hjälpa mig till bättre livskvalitet, har gett oerhört nedslående resultat. Har provat alla tänkbara sorters sjukgymnastik, akupunktur, analgetika med mera utan nämnvärd effekt. Livskvalitén är urusel. Är det slakthuset som gäller?
Ryggsmärta påverkar, som du beskriver, i allra högsta grad livskvalitén. Diskdegeneration, att ryggradens diskar är försvagade av ålder och slitage, är ett led i det normala åldrandet och en process som pågår hos oss alla. Det vanliga är att just ländryggen drabbas, alltså den nedersta delen av ryggraden. Disken tjänar som stötdämpare och tillåter rörelse.
Degeneration innebär att vävnadens funktion försämras och beror på att man får en sänkt vattenhalt i själva disken mellan ryggkotorna och sprickor i diskens kapsel, vilket kan leda till diskbuktning (diskbråck) eller sänkt disk. Det blir ett minskat utrymme för nerverna som passerar. Ryggen blir ostabil. Det kan också vara kombinerat med förslitning av de små lederna kring kotbågarna, som ska sörja för ryggens smidiga rörelser. Kroppen försöker hindra belastning och rörelse av disken genom att dra åt muskulaturen i området. Muskulaturen är då ständigt i ett försvarstillstånd och spänd. Den blir lätt uttröttad och orsakar smärta på grund av försämrad blodgenomströmning.
Själva diskdegenerationen kan man inte påverka, men muskulaturen runtomkring kan stärkas och bli mer uthållig och ryggens rörelser därmed bli mera stabila. Samtidigt som musklerna stärks tränas koordination så att disken skyddas från onödigt slitage. En sjukgymnast kan hjälpa till med ett lämpligt träningsprogram och normalt brukar det bli bättre med sådan behandling, även om det inte har hjälpt i ditt fall.
När det gäller operation är det två metoder som används. Den äldre metoden, steloperation av ländryggen, innebär att man gör en bentransplantation (med benmassa från höftkammen) mellan två eller flera kotor så att de växer ihop och rörligheten mellan dem försvinner. Då skapas en bättre bärighet i området vilket skyddar disken för onormalt tryck.
Den andra metoden innebär att man ersätter den smärtande disken med en protes, vilket är en relativt ny metod. Man räknar med att upp till 80-90 procent av dem som behandlas med en diskprotes snabbt blir mycket bättre och får minskad smärta och resultatet är alltså mycket bättre än steloperation. Operationsresultatet med diskprotes visar sig bero på hur väl man tränar ryggmuskler före och efter operationen för att på så sätt stabilisera ryggens rörelser.
Liksom de flesta operationer som innefattar ryggkotor, ligament och diskar så finns en viss risk att man inte blir hjälpt alls eller faktiskt får ökade besvär. Man uppskattar att risken för oförändrade besvär är 5-10 procent och risken för en försämring lika stor.
Analgetika (smärtstillande) fungerar inte alltid så bra om det handlar om ryggsmärta där nerver är i kläm. Det brukar ofta vara fallet vid diskbråck. Man kan då istället pröva elektriska impulser som TNS (transkutan nervstimulering) eller selektiv nervblockad, en långtidsverkande bedövningsspruta, som ges av specialutbildad smärtläkare.
För att kunna avgöra vilken metod som är bäst för just dig är det viktigt att du får kontakt med en ortopedkirurg som opererar ryggar. Be om en remiss till en sådan för en bedömning. Inför detta besök måste man ha en färsk magnetkameraundersökning gjord av ländryggen, så be om det också om det inte är gjort nyligen.
