Är kvinna och 40-talist som för två år sedan miste min man, strax innan dess hade min mor gått bort. Jag stod båda väldigt nära så sorgen och saknaden var väldigt svår. Ungefär samtidigt fick jag diagnosen Parkinson, en sjukdom som jag vet är obotlig. Jag blev så deprimerad att min neurolog remitterade mig till en psykiater. Har nu gått några gånger i samtalsterapi men det har inte gett något.
Av min läkare har jag fått 30 mg Mirtazapin som jag tar en om dagen. Läkaren anser att jag har en depression på grund av dödsfallen och visst är det en stor sorg att mista närstående, men det är trots allt en del av livet. Däremot är det inte en del av livet att få Parkinson och jag känner ju att det är på grund av den som jag är deprimerad.
Vet också att Parkinson och depression ofta hör ihop och min undran är hur Mirtazapin ska kunna hjälpa?
Faktum kvarstår, jag har Parkinson och det kan ingen tablett i världen ta bort. Så undrar jag också, kan man få en lindrigare form av Parkinson eller leder den alltid till totalt handikapp? Jag är oerhört stel, har en hand som skakar och en arm som väger ett ton! Äter tre Madopark om dagen 100 mg/25 mg. Finns det någon effektivare medicin? Får inget riktigt svar av min neurolog.
Ett sätt att fått stöd och råd i den situation du befinner dig i är att kontakta patientföreningen Parkinsonförbundet (www.parkinsonforbundet.se) och dess närmaste lokalavdelning.
Din depression beror sannolikt både på att du nu befinner dig i en livskris, men man måste också ha med i beräkningen att man, precis som du själv skriver, har en större risk för att få depression när man har Parkinsons sjukdom. Det beror på att signalsystemen i hjärnan är mera sårbara.
Egentligen skiljer sig inte behandlingen av depression om man har eller inte har Parkinsons sjukdom, men eftersom du tar andra mediciner just för Parkinson kan du behöva få kontakt med en specialistläkare i psykiatri som tillsammans med din neurolog kan se över din medicinering. Be din neurolog om en remiss!
Mirtazapin är i de flesta fall en effektiv depressionsmedicin. Dosen på 30 mg är en normaldos men kan, om den inte är tillräcklig, höjas till 45 mg. Man kan också kombinera den med andra depressionsmediciner för att få bättre effekt.
Man vet dessutom att man får mycket bättre effekt av depressionsmedicin om man kombinerar det med psykologbehandling samt patientutbildning då man lär sig stresshantering, kroppskännedom, träna hjärnan och bibehålla sociala aktiviteter. Men hjärnan behöver också vila, så tillräcklig sömn och avslappningsövningar är viktigt.
Din medicin Madopark är basmedicineringen vid Parkinsons sjukdom och lindrar många av de besvär som brukar förekomma: skakningar, muskelstelhet, långsamma rörelser och svårighet att påbörja rörelser, sväljsvårigheter, svårighet att hålla balansen samt onormalt stor salivutsöndring.
I början av sjukdomen, då besvären som du beskriver brukar vara lindriga, är Madopark den vanligaste medicinen och denna typ av läkemedel, som tillför ämnet dopamin till hjärnan, är fortfarande den mest effektiva behandlingen. Men nya mediciner med andra verkningssätt har också stor betydelse för behandlingen.
Med lämplig behandling kan de flesta människor med Parkinson leva välfungerande liv under många år efter att man fått sin diagnos. Behandlingarna utvecklas och nya resultat av forskares jakt på lindring och bot kommer hela tiden. Exempel på sådana nya metoder är olika former av kirurgiska ingrepp i hjärnan för att minska på darrningar. Det pågår även försök att operera in celler i hjärnan som producerar ämnet dopamin som man har brist på vid Parkinsons sjukdom. Man har då sett dramatiska förbättringar hos många, men metoden är inte färdigutvecklad för att i dagsläget användas rutinmässigt.
Ett sätt att fått stöd och råd i den situation du befinner dig i är att kontakta patientföreningen Parkinsonförbundet (www.parkinsonforbundet.se) och dess närmaste lokalavdelning.
Din depression beror sannolikt både på att du nu befinner dig i en livskris, men man måste också ha med i beräkningen att man, precis som du själv skriver, har en större risk för att få depression när man har Parkinsons sjukdom. Det beror på att signalsystemen i hjärnan är mera sårbara.
Egentligen skiljer sig inte behandlingen av depression om man har eller inte har Parkinsons sjukdom, men eftersom du tar andra mediciner just för Parkinson kan du behöva få kontakt med en specialistläkare i psykiatri som tillsammans med din neurolog kan se över din medicinering. Be din neurolog om en remiss!
Mirtazapin är i de flesta fall en effektiv depressionsmedicin. Dosen på 30 mg är en normaldos men kan, om den inte är tillräcklig, höjas till 45 mg. Man kan också kombinera den med andra depressionsmediciner för att få bättre effekt.
Man vet dessutom att man får mycket bättre effekt av depressionsmedicin om man kombinerar det med psykologbehandling samt patientutbildning då man lär sig stresshantering, kroppskännedom, träna hjärnan och bibehålla sociala aktiviteter. Men hjärnan behöver också vila, så tillräcklig sömn och avslappningsövningar är viktigt.
Din medicin Madopark är basmedicineringen vid Parkinsons sjukdom och lindrar många av de besvär som brukar förekomma: skakningar, muskelstelhet, långsamma rörelser och svårighet att påbörja rörelser, sväljsvårigheter, svårighet att hålla balansen samt onormalt stor salivutsöndring.
I början av sjukdomen, då besvären som du beskriver brukar vara lindriga, är Madopark den vanligaste medicinen och denna typ av läkemedel, som tillför ämnet dopamin till hjärnan, är fortfarande den mest effektiva behandlingen. Men nya mediciner med andra verkningssätt har också stor betydelse för behandlingen.
Med lämplig behandling kan de flesta människor med Parkinson leva välfungerande liv under många år efter att man fått sin diagnos. Behandlingarna utvecklas och nya resultat av forskares jakt på lindring och bot kommer hela tiden. Exempel på sådana nya metoder är olika former av kirurgiska ingrepp i hjärnan för att minska på darrningar. Det pågår även försök att operera in celler i hjärnan som producerar ämnet dopamin som man har brist på vid Parkinsons sjukdom. Man har då sett dramatiska förbättringar hos många, men metoden är inte färdigutvecklad för att i dagsläget användas rutinmässigt.
