Min son ska utredas för barnlöshet. Finns det något man bör tänka på då? Kan det vara en okänd sjukdom som ligger bakom bristande spermiekvalitet?
Det du tar upp är så pass vanligt att man räknar med att 10-15 procent av par som önskar få barn inte lyckas.
För att man ska räknas in i denna grupp ska man ha försökt att få barn i ett års tid utan resultat. Man räknar med att hos fyra av tio par som inte kan få barn är det hos mannen man hittar orsaken. Åldern brukar inte ha någon betydelse för mannens förmåga att få barn, vilket står i motsats till kvinnan, där förmågan kraftigt avtar efter 35 års ålder.
Du undrar över orsaken till att spermier kan vara otillräckliga i kvalitet. De vanligaste orsakerna till manlig infertilitet är för låg koncentration av spermier i sädesvätskan, spermier som har dålig rörlighet eller för många spermier som har onormalt utseende, det vill säga är missbildade på något sätt. Det undersöks genom att mannen får lämna ett spermaprov.
Andra exempel på orsaker är hormonbrist från hjärnans hypofys, strålbehandling eller cellgiftbehandling mot cancer eller ovanliga fel på gener. Det kan också bero på skador som exempelvis slag mot testiklarna, olika infektioner som kan drabba testiklarna eller om inte testiklarna vandrat ner till pungen i normal tid hos spädbarn. Impotens kan ibland vara en faktor, liksom olika missbildningar i könsorganen eller sjukdomar i nervsystemet, till exempel vid ryggmärgsskada, som gör att inte utlösningsreflexen fungerar. Därför börjar man alltid en utredning av barnlöshet med att först utesluta dessa orsaker.
Om barnlösheten beror på något hos mannen och det inte går att få fram spermier på naturligt sätt går det att med olika metoder sticka en nål in i testiklarna i lokalbedövning och suga ut spermier, som kan behandlas med olika metoder, frysas ner och sedan användas vid provrörsbefruktning. Man räknar med att man kan lyckas att få barn i upp till fyra av tio försök med konstgjord befruktning om barnlösheten beror på mannen.
Ja, det finns många olika tänkbara orsaker, så det är ju bra att din son får en utredning så att han förhoppningsvis får den hjälp han vill ha. Han kan lugnt och sakligt ta upp alla sina funderingar med sjukvården som utreder honom. De finns där för honom. Jag tror du kan lita på dem och mer finnas till hands om han själv vill ta upp något och vill prata om det.
