Min syster blev ganska nyligen opererad för livmodercancer. Det blev vår mor också, och två av hennes systrar. Alla blev friska efter sina canceroperationer och dog långt senare av ålderskrämpor.
Nu undrar jag hur stor risken är för att jag ska drabbas. Är det ärftligt?
Det finns en viss genetisk ärftlighet för livmodercancer men kanske ändå vanligare är det att man ärver de faktorer som gör att man lättare drabbas av denna cancerform. Övervikt, diabetes, högt blodtryck samt att man inte fött några barn är de fyra vanligaste riskfaktorerna för livmodercancer. Alla de tre första faktorerna är ärftliga i sig.
Det man själv kan göra för att minska risken för livmodercancer är att försöka hålla vikten, motionera och allmänt leva väl så man förhindrar övervikt, diabetes och högt blodtryck att utvecklas.
Annars gäller det att söka i tid när man får symptom som skulle kunna beror på en begynnande livmodercancer så som blodiga flytningar mellan menstruationerna eller blödningar som kommer i klimakteriet mer än ett år efter att menstruationerna slutat.
Det är lätt att ställa diagnos. Misstänker man att blödningstrasslet skulle kunna bero på cellförändringar eller cancer i livmodern tar man ett vävnadsprov från livmoderhåligheten direkt i samband med den gynekologiska undersökningen. Man tar provet genom ett tunt plaströr som förs in i livmoderhåligheten. Det känns ungefär som att sätta in en spiral.
Behandlingen innebär oftast att man opererar bort både livmoder och äggstockar. Ibland kompletterar man med cellgifter och strålbehandling efter operationen.
Mer än 95 procent är sedan helt friska och får aldrig tillbaka sin cancer igen. Så man kan säga att det är en väldigt lättupptäckt, snäll och för det mesta lättbotad cancerform.
