Birgitta: Jag orkar inte med min brors ständiga attacker

Jag är en kvinna i början av 60-årsåldern, gift med en ­underbar man, mamma till tre barn och med ett barnbarn på väg. Problemet är min relation till min två år yngre bror, som är det enda syskon jag har. Jag måste erkänna att jag i grund och botten inte tycker om ­honom eller hans fru. Av många skäl vill jag säga upp kontakten med dem, men jag har inte haft modet att göra det ännu.

Min bror har haft en mycket framgångsrik karriär. Han har tjänat mycket pengar och varit vd för ett stort företag, men han är alltid spydig och nedlåtande mot mig och – i mindre utsträckning – mot min man.

Läs även: Min fru är så elak när vi är ensamma

Min bror kritiserar allt

Därför kontaktar jag sällan min bror. Det är alltid han som kontaktar mig, men han är otrevlig när vi är tillsammans. Han kritiserar allt jag gör och måste kommentera varenda liten sak. De var på besök i helgen och jag var så utmattad efter deras besök och alla gliringar som kom ur hans mun. Han kritiserade vår dotters (riktigt bra) jobb, vår uppfostran av henne, min nya telefon var löjlig, vår svärson var bara med vår andra dotter för pengarna och så vidare.

Han har ständigt sina antenner ute och jag känner att han kritiserar allt jag gör och säger. Det är verkligen ansträngande. I grund och botten förstår jag inte varför de bryr sig om att träffa oss när de uppenbarligen inte gillar oss.

Läs även: Min pojkvän blir arg när jag vill prata ut

Attackerna är utmattande

Min bror har också ett hetsigt temperament. Han tål inte motsägelser och han tror helt enkelt att han alltid vet bäst. Han är raka motsatsen till min egen man och hans familj, där alla är kärleksfulla och respektfulla mot varandra. Dessa otaliga verbala attacker från min bror har bara blivit så utmattande.

En gång, när jag råkade säga ”Se upp!” till min man när vi körde bil och min bror och svägerska satt med i bilen, slog min bror till mig ”för jag borde inte säga något sådant till en förare som körde”. Jag har väldigt svårt att glömma det och tycker att det var så kränkande. Vad skulle du råda mig att göra?

Birgitta

Vibeke Dorph svarar

Jag har haft småpsykopatiska människor som din bror i mitt liv och det har alltid slutat med att jag sa upp kontakten med dem. Helt enkelt för att jag kände mig dränerad och sjuk varje gång jag hade varit med dem. Om jag försökte formulera den ständiga kritiken och alla påhopp före uppbrottet, blev det till att jag var överkänslig och den som hade problem.

Jag är rädd att din bror kommer att reagera på samma sätt om du konfronterar honom, men du kan försöka. Det är viktigt att det sker i situationen, till exempel när han kritiserar din dotters jobb eller din svärson. Fråga honom snällt varför han ­måste göra det. Tyvärr är jag, som sagt, inte säker på att det hjälper så mycket, för det ­låter inte som om din bror har någon självinsikt och han skulle nog hellre lägga sin ­energi på att attackera dig än att lyssna på vad du säger.

Läs även: Min svärmor anklagar mig för att vara en dålig mamma – gång på gång

Håll säkert avstånd

Av den anledningen förstår jag om du väljer att bryta upp med din bror helt och hållet. Om du gör det, skriv ett brev till honom. Berätta att du är ledsen men du tror inte att något positivt kommer att komma ut av er relation och att du bara vill umgås med människor som vill samma sak för dig och din familj som du vill för dem.

Om du inte kan bryta upp med honom helt och hållet eller prata med honom om hans beteende, öva dig på att hålla ett känslomässigt avstånd till honom. Se hans attacker som att de i grund och botten bara handlar om hans egen låga självkänsla och halvfärdiga sinne och inte om dig och de dina. Träffa honom sällan och inte under för lång tid i taget.

Som jag sa: Människor som din bror förstör sin omgivning mentalt eftersom det är vad de vill göra för att känna sig på topp och hela. Tyvärr
är det alltid på bekostnad av ­andra, så du måste hålla ett säkert avstånd från sådana människor om du vill må bra.

Vibeke