Vi köpte en mycket snäll, tillgiven och godmodig jämthund. Han var en gång varit en lovande älghund, men blev skotträdd efter ett fyrverkeri och fungerade därför, när vi köpte honom, inte längre i jakt, han skällde inte längre. Han hade också opererat bort halsmandlarna.
Hunden hade hosta och en förmodad halsinfektion, och en rejäl förhudskatarr. Han behandlades med antibiotika, injektion och bredspektrapenicillin, samt lokalt för förhudskatarren.
Vår intention när vi köpte hunden var inte att få en bra älghund, utan en utomordentligt trevlig kompis, allt utöver var bonus. Vi har arbetat med skotträdslan och den är i det närmaste borta. Hunden är mycket social och arbetsvillig på alla sätt. Han är jaktintresserad och följer gladligen med ut. När han fått stopp på älgen kan han ge något enstaka skall, men oftast är han helt tyst trots att han fortsätter att bevaka den och till sist lämnar han den och kommer tillbaka.
Är det skotträdslan, eller gör det ont när han skäller? Vid det senaste veterinärbesöket luktade han åter mycket illa ur munnen. Vår undran var om det var tänder eller magen, men han var svullen i halsen och veterinären ställde sig tvekande till att båda halsmandlarna var helt borttagna. Veterinären säger att hundens infektioner är kroniska och det är svårt att lämna några garantier. Hur går vi vidare, eller ska vi ge oss?
Veterinär Erik Lundberg svarar:
Trevligt att ni fått en snäll och tillgiven hund om än inte den bästa talangen på jakt. Förhudskatarr ses hos de flesta intakta hanhundar. Det är mycket sällan som hunden själv störs av den. Vill man behandla gäller daglig ursköljning med vatten och möjligen en tvållösning avsedd för gyn-slemhinnor. Är hunden besvärad, eller om droppandet förstör inomhus, kan kortvarig, lokal antibiotikasalva under förhuden hjälpa för stunden. Kastration (kemisk eller kirurgisk) brukar minska problemet.
När det gäller dålig lukt från munnen rör det sig oftast, som du säger, om tänder, ibland om magproblem. Ett fåtal hundar har kroniska halsinflammationer. Efter en korrekt utförd tonsillektomi kan den tonsill-liknande vävnad som finns i slemhinnevecket omkring halsmandeln växa till. Låt veterinären titta igen, under full narkos. Då kan eventuella rester eller framvuxen tonsill-vävnad tas bort helt, samtidigt kan tänderna rengöras med ultraljud.
Samtidigt bör man undersöka så att hunden inte har en annan sjukdom som leder till att han tappar orken efter en stund i skogen. Jag tror inte att de uteblivna skallen hänger ihop med att det skulle göra ont, de flesta hundar med fula tonsiller brukar kunna skälla bra. Hittar man ingen medicinsk grundorsak är det nog beteendeorsakat, och vidare träning kan hjälpa. Annars låter det som han skulle kunna fortsätta vara en trevlig stughund.