Fukt och slask är ett elände och jag får kämpa med skor på hans tassar när det är som värst. Jag vill också veta är om det är vanligt med knölar på huden hos gamla hundar. Och hur långt kan man gå med en gammal hund? Ibland vill han bara gå en liten bit och nästa dag kan han trava på och gå ganska långt.
Vid utredning av återkommande furunkulos måste man försöka förstå varför bölden bildas. Finns det hårsäckskvalster som retar? I så fall måste dessa bekämpas. Växer det bakterier inne i de slutna bölderna? I så fall kan antibiotika behövas och antiseptiska fotbad. I vissa fall tillverkar man ett “bakterievaccin” och försöker med sprutor få kroppen att reagera mindre på bakterierna (som att “vaccinera” människor känsliga för getingstick).
Mekanisk påverkan kan vara att tassen är inflammerad på grund av allergi och att hunden sedan slickar ständigt på den kliande tassen. Då är det ju allergin som skall utredas och behandlas, exempelvis med kortison eller atopicatabletter. Trycket på hårsäckarna i huden kan också bli fel om hunden snedbelastar tassen, till exempel vid en dålig armbågsled – också vanligt bland labradorer. Många andra faktorer som foder, fukt och väta kan också spela roll.
Som ni förstår är furunkulos en komplex hudsjukdom som skall utredas av en hudkunnig smådjursveterinär tillsammans med djurägaren. Det tar tid att hitta rätt lösning, spring inte runt till olika veterinärer om det inte blir bra på första pillerburken.
Knutor i huden är vanligt på äldre hundar – man kan inte avgöra om de är farliga genom att känna om de sitter löst eller fast. Många typer av knutor är lätta att diagnosticera med en nål och ett mikroskop.
Promenadlängden får den riktigt gamla hunden styra lite själv. Verkar den allt tröttare och svagare – sök gärna hjälp. Det finns mycket att göra för att lindra gamla onda leder. Börja alltid själv att ge kosttillskott av främst glukosaminer och fettsyror.
