Pålitlig och bra brukshund
Jodå! Visst går det bra att sätta ett helg gäng väluppfostrade rottisar tillsammans för fotografering.
Rottweilern har mycket gamla anor. Det sägs att de romerska härarna, som drog över halva gamla världen på sina erövringar, hade med sig hundar av rottweilertyp. Den moderna rottweilern räknas dock som en tysk ras och den lär komma från staden Rottweil.
Rasens föregångare på medeltiden användes som jakthund av vildsvinsjägare, men den har också använts som draghund och boskapshund. Vid tiden för första världskriget kom man underfund med att de passade utmärkt att utbilda till polis- och vakthundar.
Intresset för rasen har genom åren gått upp och ned. På senare tid har den dock vuxit i populäritet och nu finns flera bra stammar runt om i Europa. Rasen har vuxit för mycket i Sverige, anser många bedömare. Det innebär att många hundar hamnat i fel händer. Rottweiler är inte någon nybörjarhund. Att rasen ökat i populäritet framgår av SKK:s rasstatistik.
Dessbättre har dock populäriteten ännu inte inneburit att rasen drabbats av ett antal defekter, vilket ju annars brukar dyka upp när en hundras ska försöka möta en ökande efterfrågan. Men farhågorna finns.
Rottweilern är ju sedan gammalt en kuperingsras, dvs att man klippte av svansarna på valparna. Numer är det enligt lag förbjudet i Sverige. Fortfarande förekommer dock en hel del kuperade hundar av den här rasen och det beror på att det importeras en hel del från England, där kupering är tillåtet.
Sedan förbudet kom tycker väl de flesta som arbetar med sina rottweiler att det blivit mycket lättare att ”läsa” hundarna. Nu kan man direkt och även på håll, förstå i vilken sinnesstämning hunden befinner sig.
Alla hundar behöver en fast, bestämd, konsekvent och vänlig uppfostran. Och det gäller att tillämpa detta redan från valpstadiet. Det gäller i synnerhet stora hundar som rottweiler.
Det vill till att kunna tala tikens språk med valpen, redan när den är liten. För det kan vara minst sagt problematiskt att ge sig på detta när hunden blivit stor och väger 50 kg. Det har understrukits att det här inte är någon ras för nybörjare. Man kan tillägga att det heller inte är någon ras för den som blott och bart är ute efter en sällskapshund.
De mår inte bra om de inte får arbeta och använda huvudet. Får de inget arbete, så skaffar de sig ett själva och då kan det bli något som är riktigt obehagligt.
Omkring den här rasen finns en rad fördomar. Det påstås till exempel att i rottweilern har vi att göra med en slagskämpe som ”skjuter först och frågar sedan”. Det är naturligtvis inget annat än just fördomar. Sant är att det är en hårdför ras, som alltså bör uppfostras med fast och vänlig hand.
Det finns mycket självsäkerhet och mod i den och den kräver en hel del av husse/matte. Men den är ingalunda opålitlig, även om det här, liksom i alla andra raser, finns undantag.
Rottweiliern är en pålitlig, bra och intelligent brukshund för folk med lite vana från tidigare hundhållande. Avslutningsvis några korta data om rasen. Hanhunden ska hålla en höjd av 60 – 68 cm och tiken 55 – 63 cm. Färgen är svart med rödbruna tecken. Kroppskonstitutionen är tung och kraftig, med rak och stark rygg. Benstommen är kraftig.
Ett rottispar poserar i skymningen.
Läs mer om rottweiler här: http://rottweilerklubben.se/
Foto: Hans Norling
