Borderterrier

Här är en utpräglad grythund

Borderterrier

Även om borderterriern duger till all möjlig jakt, är den från början framavlad för att fungera som grythund.

– När jag vaknade en morgon för några år sedan insåg jag att under mer än 25 år

hade jag sysslat med samma saker, alltså brukssport och med att ubilda hundfolk. Det kändes som det var dags att göra något annat.

Det säger Roger Berg som är uppfödare av rasen borderterrier som svar på frågan varför han övergav brukssporten.

Borderterrier

Men hundsportandet har alltså sedan några år tillbaka fått en annan inriktning. Nu handlar det om uppfödning av den mycket dugliga och charmfulla rasen borderterrier. Med detta har också följt ett intresse för jakt, efterom rasen är en fantastisk jakthund.

Men varför blev det just borderterrier?

– På 1980-talet träffade jag flera mycket trevliga indivder av den rasen och då tänkte jag att om en mindre ras skulle bli aktuell för mig, så skulle det bli en sådan, berättar Roger Berg.

– Det är trevliga, friska och glada hundar, med en mentalitet som passar mig. En border är aldrig “mesig”. Flera av de stora hundarna jag haft och stött på kunde vara rätt sjåpiga men aldrig mina bordrar.

– Att rasen dessutom har ett lagom format, små och nätta, men ändå otroligt robusta, gör ju inte saken sämre.

Borderterrier

Men steget från att bli förtjust i en ras till att bli uppfödare av den är ändå ganska långt?

– Vår gamla hanhund, alltså “Sigge, den första bordern jag skaffade, var en enastående hund, både mentalt, jaktligt och exteriört. Jag tog en parningsvalp efter honom, en tik, som också visade sig vara en mycket bra hund, säger Roger.

– Hon var så bra, framförallt i skogen på jakt, så jag tyckte det skulle vara synd om inte hennes gener skulle få ge andra människor samma glädje som jag haft av henne.

Borderterrier

– Gissla är en typisk border, både till sätt och utseende, så hon är väl värd att avla på. Någon klok människa sa att avel går inte ut på att föröka utan att förbättra och det är det jag strävar mot.

Nu är ju det här med att starta en kennel inte så enkelt att man bara bestämmer sig för det?

– När man har sin andra kull av renrasiga, registrerade hundar, kräver SKK (Svenska Kennelklubben) att man har ett kennelnamn, berättar Roger.

– Dels som ett varumärke dels för att man har ett stort ansvar för att följa det regelverk som SKK satt upp. Sedan krävs tillstånd från kommunen att bedriva uppfödning, så att den kan kontrollera att hundarna har det bra och att verksamheten inte stör omgivningen. Allt detta kostar några tusenlappar.

Eftersom det kostar pengar, så får man väl förutsätta att det rinner in en hel del pengar också?

– NEJ! säger Roger med eftertryck.

– De enda som tjänar pengar på hunduppfödning är de som har en oseriös inställning till detta. Hundar som inte ser ut eller fungerar som de rasrepresentanter de skall vara. Alltså de som inte nar några meriter vare sig på utställningar eller bruks/jaktprov och dylikt.

– En hundras är alltid framavlad för ett syfte, oavsett om det är jakt, bruks, vallning eller “bara” som sällskapshund. Har hundens föräldrar dessa meriter officiellt så kan man vara rätt säker på att “förpackningen” stämmer med innehållet, säger Roger och gör en liknelse.

– Köper jag en Volvo så vill jag att den skall se ut som en Volvo och fungera som en Volvo och inte som en Lada vilket många gånger händer de som köper blandrasvalpar.

Alla som har hund vet att det kostar pengar. Det gör Roger Berg också. Men det handlar om intresse och prioriteringar.

– Varje år kostar hundarna mig en mindre förmögenhet. Men vissa lägger sina pengar på golf och kanske på dyra bilar, jag har valt att göra något annat för pengara, jag sysslar med hundar.

– De tusenlappar jag får in när jag säljer valpar har jag redan gjort av med på utställningar, jaktprov, hundmat, veterinär och framförallt på resor, säger Roger.

Många småväxta hundraser brukar beskrivas med orden: “det är en stor hund i en liten kropp”. Få förtjänar det bättre än borderterriern. Den används främst som rovdjurshund, det vill säga jakt efter räv, grävling, mård, mink och liknande. Speialiteten är att förfölja bytet in i trånga gryt och driva ut det. Men borderterriern står sig väl i alla annan jakt också.

– Jag har jagat allt utom fågel med mina, säger Roger och tillägger stolt:

– En av mina hundar har en son som det till och med skjutits björn för!

Det är vanligt att kennlar ställer upp en del krav, eller åtminstone önskemål på sina valpköpare. Även Kennel Foxteaser har sådana:

– I första hand vill jag att hundarna ska ha det bra. I andra hand ser jag gärna att valparna kommer till jägare. Men huvudsaken är att de kommer till aktiva och intresserade hundägare, för en borderterrier behöver få använda insidan av skallen också för att må bra och inte bli uttråkad.

– Men rasen är bra till allt, inte bara jakt. De fungerar alldeles ypperligt i agility, bruks, lydnad och så vidare, säger Roger som numera kombinerar sitt stora hundkunnande med ett jaktintresse.

– Jagar man med hund så har man fortfarande glädje av sina kunskaper och kan utveckla dem ytterligare. Jakten är på sätt och vis det som brukset strävat mot under en längre tid, att jobba med naturligheten i hundars beteende och inte mot den.

– Sen tycker jag att borderterrier är minst lika mycket hund som mina brukshundar varit men i en mycket behändigare förpackning.

Fotnot: Roger Berg är bland annat lärare i hundtjänst och utbildad mentalbeskrivare, samt domare i bruks och lydnad.

Borderterrier