Jag hade en bondkatt som var sex år och snart skulle bli sju. Jag trodde att hon hade tandvärk och tog för tre dagar sedan med henne till veterinären för att få en tand utdragen. Trodde jag.
Det visade sig att hon hade cancer i käken. Veterinären avlivade min älskade katt! Men kunde hon inte ha blivit bra om man opererat bort svulsten? Jag är så ledsen nu över detta, att hon inte är här och kan säga “mjau ja och nej”. Hon var en riktigt pratsam katt.
Det värsta var dock när veterinären stack sprutan rätt i kattens hjärta. Var det nödvändigt?
Cancer i munhålan är ofta riktigt elak hos katt. Förloppet kan vara snabbt och smärtande, det var bra att du lät henne slippa lida.
Vid avlivning av katt är det vanligt att man först söver dem med en spruta narkosmedel. De blir då medvetslösa och smärtstillade.
Själva avlivningssprutan, som är ett mycket starkt narkosmedel, ska sedan ges i blodet. Eftersom det kan vara svårt att lägga en kanyl i ett blodkärl på en sövd katt ges ofta medlet direkt i blodet i hjärtat. Det ser inte trevligt ut – men katten ska då vara djupt sövd och inte känna något av sticket.
Det var sorgligt att höra att en så snäll och social katt fick cancer så tidigt i livet.
