Läkarens kommentarer
En del får årslånga besvär – men kroppen
reparerar oftast sig själv till slut!
Docent Johan Berglund forskar och undervisar vid Blekinge Tekniska Högskola. Dessutom arbetar han som läkare inom primärvården och forskar sedan många år kring borrelia. Här svarar han på våra frågor:
Vad är borrelia?– Det är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier som sprids via fästingar. Det finns minst 12 arter av borreliabakterier och det verkar som att arterna söker sig till olika organ i kroppen och angriper människor olika hårt.
Vem kan drabbas och hur vanligt är det?
– Vem som helst som råkar bli fästingbiten kan få borrelia och risken är större om fästingen får sitta kvar länge. Borrelia är något vanligare hos kvinnor.
– Årligen får vi fler än 10 000 nya fall. Du har störst risk att smittas på ostkusten — från Skåne upp till Gävle.
Hur många fästingar bär på bakterien?– Mellan 2 och 40 procent beroende på vilket område de befinner sig i. Men även om du blir biten är risken ganska liten att bli sjuk. Bara 1 av 100–200 bett leder till infektion.
Vilka är symtomen på borrelia?– Bakterien kan drabba fyra olika organsystem — hud, nerver, leder och hjärta. De flesta får först ett hudutslag på platsen för fästingbettet. Det behöver inte vara ringformat utan kan se ut på olika sätt. Utslaget är dock minst 5 cm i diameter och kommer något dygn till en månad efter bettet.
– Andra vanliga symtom är huvudvärk, låg feber, trötthet, yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter, nackvärk, ansiktsförlamning och ledvärk. Det är ofta en lindrig hjärnhinneinflammation som orsakar de neurologiska symtomen. Barn kan ha vagare symtom än vuxna och symtomen kan komma och gå i skov.
När och var bör man söka hjälp?– Ta bort fästingen själv och var observant på området. Får du en rodnad som är större än 5 cm bör du kontakta vårdcentralen. Har du besvär med till exempel huvudvärk, yrsel och/eller leder och misstänker borrelia bör du naturligtvis också söka hjälp.
Hur ställer du en diagnos?– Det är lätt om du har ett hudutslag. Då tar vi inget blodprov eftersom det tar närmare 8 veckor innan provet kan visa antikroppar mot borrelia.
– Har du missat bettet och utslaget, har diffusa symtom och vi misstänker borrelia, tar vi ett blodprov för att ställa en säker diagnos. Har du t ex besvär med huvudvärk och yrsel kan vi ta prov från ryggmärgsvätskan. Vid ledvärk kan man ibland ha nytta av prov på ledvätska.
Vad finns det för behandling? – Om du bara har ett hudutslag räcker det med 10 dagars antibiotikabehandling. Men om infektionen spridit sig i kroppen, vilket tar 4–8 veckor efter det att hudutslaget infunnit sig, krävs det lite längre antibiotikabehandling, ibland även i injektions- eller droppform.
– Kommer du i tid och inte har gått med symtomen länge brukar behandlingen ge god effekt. I annat fall kan det bli restsymtom som inte läker ut.
Hur många får restsymtom och varför? – Av dem som har fått en infektion i nervsystemet med neurologiska symtom, cirka 2 000 patienter årligen, får 30 procent symtom som kvarstår under väldigt lång tid, minst ett år efter avslutad behandling. Vi tror att den inflammation som har uppstått i samband med borreliainfektionen har skadat vävnad i nervsystemet så att det har blivit ärrbildningar. Det leder till funktionsförluster, t ex koncentrationsstörningar och trötthet. Hur länge det kan sitta i vet vi inte men de flesta förbättras sakta, kroppen reparerar ofta sig själv och sjukdomen brukar vanligtvis inte förvärras.
Kan man säga att man har kronisk borrelia?– Det pågår en debatt kring detta och just nu finns det inga vetenskapliga belägg för att kronisk borrelia existerar. I de flesta fall kan vi nämligen inte påvisa att det finns en pågående infektion. Men problemet kvarstår eftersom patienten ändå fortsätter att vara sjuk. Tyvärr vet vi inte om det är en följd av infektionen, om det är en autoimmun reaktion eller om patienten kanske ändå skulle ha drabbats av detta tillstånd.
– Det finns en studie som visar att bakterien kan byta form, gömma sig i kroppen och senare vakna till liv igen. Men det behöver forskas mer innan vi med säkerhet vet att det stämmer.
Finns det någon annan intressant forskning på gång?– Ja, vi försöker utveckla ett borreliavaccin, utröna hur vanlig infektionen är, hur den sprider sig samt hitta bättre metoder att ställa diagnos på.
– Tyvärr är inte de blodprover som finns så tillförlitliga. Vi mäter nämligen antikroppar och inte själva bakterien. Provet visar enbart om du någonsin har haft borrelia, det kan finnas tidigare smittillfällen.
Andra fästingburna sjukdomar
• Fästingfeber orsakas av en fästingburen bakterie som ger betesfeber hos hundar, kor, hästar, katter och får. Den kan också smitta människor och ger då en febersjukdom. Alla får inte symtom men en del drabbas av feber, huvudvärk, muskel- och ledvärk, illamående och en allmän sjukdomskänsla. Fästingfeber kan behandlas med antibiotika.
(Källa: Smittskyddsinstitutet)
Här kan du få veta mera
Kontakta Borrelia- och TBE-föreningen på http://hem.bredband.net/tbepatientforeningen eller tel 08-556 475 07.
Framför Britt Winstrups hus går några hästar och betar. På sidan slår vågorna mot hennes egen strand, här i idylliska Ringsjöstrand utanför Hörby.
– Jag bor i paradiset! Jag kunde inte ha det bättre, om jag inte talar om hälsan vill säga, säger 65-åriga Britt där vi sitter i hennes kök och pratar medan hon klappar om sin hund Rocky. De som känner Britt kan beskriva en glad och varm kvinna. I hennes liv har det ständigt varit full fart och hon har alltid lyckats hålla sig frisk.
Ända tills i augusti 2004 då borrelian plötsligt slog till. Det hände samma dag som hennes dotter Jeanna gifte sig strax söder om Hörby. Det var en strålande sommardag och efter bröllopsmiddagen slog sig Britt ner utomhus på en bänk. Plötsligt kliade det på hennes vänstra vad. Hon böjde sig ner och rev lite med nageln, sedan föll det hela i glömska.
En röd ring
Knappt två veckor senare upptäckte hon en röd ring på samma ställe på benet. Inuti ringen fanns ett pyttelitet sår, från början såg det ut som ett litet myggbett som inte ville läka.
– Titta, det var här fästingen bet sig fast och överförde borreliabakterier, säger Britt och drar upp sitt vänstra byxben. Vaden är missfärgad, huden ojämn och fjällande.
– De har varit tvungna att transplantera hud från två områden. Tack och lov har jag inte ont i vaden längre, men den ser ju inte klok ut, säger hon med ett snett leende. Britt fick penicillin mot borrelia eftersom läkaren misstänkte att hon hade drabbats av sjukdomen, det klassiska ringformade utslaget tydde på det. Men såret växte och ville inte läka. Nu tog man ett blodprov och upptäckte antikroppar mot borrelia.
Vaden blev rejält infekterad, och det tog två år innan det läkte helt. Men det var inte de enda besvären som kom av fästingbettet…
I ambulans
– Varje vecka gick jag till vårdcentralen för att få såret omlagt och för varje gång värkte det alltmer. Våren därpå svullnade plötsligt foten och benet upp och man misstänkte först att jag hade en blodpropp. Nu var såret 23 x 28 centimeter stort och jag fick allt starkare värktabletter.
– Till slut kunde jag inte gå längre utan hamnade i rullstol och grät varenda dag. Det var inte bara benet som värkte infernaliskt, plötsligt fick jag svårt att höra på ena örat. Jag hade också svår yrsel, var illamående och började kräkas.
– Till slut hämtade de mig med ambulans och jag blev inlagd i sex veckor på sjukhusets hudklinik. Jag var oförmögen att sköta mig själv och fick morfin, det är inte mycket jag minns från den tiden.
Britt återhämtade sig sakta och fick så småningom komma hem. Under årens lopp har det tagits nya borreliaprover som visat antikroppar mot borrelia. Men läkarna har haft svårt att hjälpa Britt bli av med sina besvär.
Blandar ihop siffror
Två år tog det innan såret läkte på Britts vad. Nu fick hon börja lära sig använda benet igen, det släpade då hon gick. Av det märks dock ingenting idag, Britt går som vanligt.
Men borreliainfektionen har lämnat andra restsymtom. Britt, som vid tiden för insjuknandet kunde spela tennis tre timmar i sträck, har sedan dess bara kunnat gå 100 meter i taget.
Hon har i perioder tvingats stötta sig på en tom barnvagn; hon har varit alltför vinglig för att våga gå själv och ibland har benet inte velat lyda henne. Dessutom är hon ofta trött, har koncentrationssvårigheter och lider av starkt öronsus.
– Något som känns jobbigt är att jag har svårt att lösa korsord numera. Jag blandar även ihop datum och siffror och det är omöjligt att läsa en bruksanvisning.
– Det är tur att jag är positivt lagd för annars hade jag nog inte orkat fortsätta. Borrelia är en gräslig sjukdom!
Väninna Majsan har hela tiden varit ett stort stöd. – Utan henne vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig, säger Britt.
Mer antibiotika
Förra hösten tog Britt en chansning och åkte till Polen, där man har specialiserat sig på att behandla borrelia. Hon vistades på ett hälsohem i de norra delarna av landet i 12 dagar och fick antibiotika med sig hem.
Till sin stora glädje blev hon rejält bättre, till och med öronsuset försvann.
– Men när jag kom hem fick jag en svacka igen och blev sämre, berättar hon. Nu har jag emellertid fått fin kontakt med Infektionskliniken i Lund, som tar hand om mig och har gett mig ett par längre antibiotikakurer.
– Nyligen tog de prov från min ryggmärgsvätska och äntligen är borreliainfektionen borta! Det känns härligt.
– Någon som jag också har att tacka är min väninna Majsan. Hon har följt med mig till doktorn och dessutom skött alla inköp under de här åren. Utan henne vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig.
Mår bättre
Under senare tid har Britt börjat må bättre igen. Själv är hon övertygad om att det är de långa antibiotikakurernas hjälp.
– I våras vände det äntligen, säger hon med en lättnadens suck. Jag antar att min kropp sakta reparerar sig själv.
– När jag blev sjuk gav jag bort min cykel, den trodde jag aldrig att jag skulle kunna använda igen. Men nu har jag fått så mycket kraft tillbaka att jag har beställt en ny!
– Jag längtar tills den dag då jag kan ge mig ut och cykla med Rocky springande bredvid. Det är nog ett tecken på att jag håller på att bli frisk!
