Äntligen slipper jag dölja mina ben

Vad är psoriasis? 

– Från början såg vi psoriasis enbart som en hudsjukdom eftersom patienten får utslag på huden. Den börjar sedan att fjälla, kan klia och det blir en intensiv inflammation. Men under senare år har vi förstått att det är en systemsjukdom eftersom det grundläggande felet finns i kroppens försvar, i immunförsvaret. Antagligen är psoriasis flera olika sjukdomar. 

Finns det olika sorters psoriasis?

– Det finns flera sorter som kan gå in i varandra. De vanligaste är plack-psoriasis, runda 3–10 centimeter stora fjällande utslag, och guttat psoriasis, då man får prickar i storlek av droppar. 

– Det är individuellt hur mycket besvär man får. En del har mycket utslag, andra lite. Tio procent av patienterna har svår psoriasis som inte ger med sig, medan de flesta har symtom som kan komma och gå och ibland till och med vara symtomfria. 

Vem kan drabbas av psoriasis?

– De flesta får sjukdomen i tonåren, men man kan drabbas i alla åldrar. 30 procent av alla patienter har dessutom ledbesvär, det kallas för psoriasisartrit. Vi vet inte orsaken till varför man drabbas, men det finns ett starkt ärftligt inslag. Guttat psoriasis kan utlösas av en halsinfektion. Vi har även sett att olika läkemedel kan utlösa och/eller försämra sjukdomen, t ex betablockerare, blodtrycksmedicin, litium och malariatabletter.   

Hur vanlig är sjukdomen?

– Cirka tre procent av den svenska befolkningen är drabbad, ungefär lika mycket som i resten av Europa och Nordamerika. I Asien och Sydamerika är psoriasis mindre vanligt och eskimåer får i princip inte sjukdomen. Det beror sannolikt på genetiska faktorer men det har även diskuterats om deras stora intag av fleromättade fiskfetter kan påverka. Det finns ett samband mellan att få psoriasis och att utveckla metabolt syndrom, det vill säga att ha höga blodfetter, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Därför bör alla med svår psoriasis låta kontrollera sina blodfetter. 

Hur ställer du en diagnos?

– Det finns inga blodprov eller andra tester, men i typiska fall är det inte svårt att ställa diagnos, det går att se med blotta ögat. Vid milda fall och vid sjukdomens början brukar distriktsläkarna ofta remittera vidare till en hudklinik, för säker bedömning. Det är viktigt att få behandling, inte bara för att få bort utslagen utan även för att bli av med en eventuell halsinfektion.  

Vad finns det för behandling?

– Symtomen kan lindras med mjukgörande och medicinskt aktiva salvor, de vanligaste är D-vitamin- och kortisonsalvor. Det finns också ljusbehandling med ultraviolett ljus. Om du inte får tillräcklig hjälp av detta finns det effektiva läkemedel.

I första hand ger vi metotrexat i låg dos, ett så kallat cellgift. Detta är väl beprövat och kan fungera utmärkt. Vi kan även ge Neotigason, ett A-vitaminliknande preparat, eller Sandimmun. Det senare används också mot avstötning av transplantat och är mycket effektivt vid psoriasis, men kan inte användas under lång tid på grund av risk för biverkningar. Utöver det finns det idag fyra godkända så kallade biologiska läkemedel för behandling.  

Berätta lite om de biologiska medlen som revolutionerat psoriasisbehandlingen.

– De har verkligen ändrat livet för många eftersom 8 av 10 blir symtomfria. Just nu finns det fyra olika biologiska medel: Raptiva, Enbrel, Remicade samt Humira, som är det senaste tillskottet. Remicade ges som dropp och de andra medlen kan patienten ge sig själv via injektion. Samtliga, utom Raptiva, kan också hjälpa mot ledbesvär.

– De här medicinerna har visat effekt i studier och förefaller säkra ur biverkningssynpunkt. Eftersom det är relativt nya mediciner vet vi dock inte så mycket om säkerheten på lång sikt och vi följer noga de patienter som behandlas. Den goda effekten brukar hålla i sig, men vi har märkt att om patienten gör uppehåll en tid kan effekten börja avta. 

Vilka kan få de här läkemedlen?

– De som har svår psoriasis och inte har blivit hjälpta av eller har fått biverkningar av de andra medicinerna. Det är läkaren som bedömer om din psoriasis är svår. Då vägs olika saker in, bland annat hur mycket utslag du har, om de är invalidiserande och om sjukdomen påverkar dig psykiskt.  Exakt samma biologiska läkemedel används vid ledgångsreumatism.

Finns det ett samband mellan sjukdomarna?

– Nej, inte direkt men sjukdomar som har sin grund i immunsystemet har gemensamma drag. Medicinerna dämpar immunsystemet och därför hjälper de dessutom vid problem med inflammatorisk tarmsjukdom. 

Vad kan man själv göra för att må bättre?

 
– Rök inte och undvik stress samt övervikt. Alkohol kan förvärra sjukdomen. Solljus är positivt, men det hjälper inte att sola i ett vanligt solarium.  

Finns det någon intressant forskning på gång?

– Det forskas intensivt eftersom vi vill förstå hur sjukdomen uppkommer i huden, för att se om vi kan identifiera vilka patienter som svarar på olika läkemedel. På så vis kan vi spara både pengar och lidande. 

– Ett nytt läkemedel är inom kort på intåg för dem med svår psoriasis. Det finns ännu inte i handeln med det är under klinisk prövning på patienter och har än så länge visat fantastiska resultat. Så framtiden ser ljus ut!