Susanne Lanefelt: Att knipa är av största betydelse!

Susanne Lanefelt var en 37 årig gympande tvåbarnsmamma när hon slog igenom i TV-programmet “Gymping”.
– Än idag kommer folk fram och pratar om “kniiip” och mina rosa benvärmare.

Bengt Bedrup i all ära – det var först när Susanne Lanefelt dök upp i rutan 1983 som TV-tittarna började engagera sig i träning på allvar. Vem var denna okända 37-åriga kvinna som klädde sig i chockrosa benvärmare, glansiga tajta dräkter och hade energi för en hel nation? Och “kniiip”, vad menade hon egentligen? Aldrig hade gymping varit så underhållande. Att titta på.
– ”Kniiip” kom som av en händelse, skrattar Susanne när vi träffar henne efter ett av hennes gympass på Sturebadet i Stockholm. Jag hade absolut inte tänkt säga något när vi filmade. Men så ville jag peppa min grupp och så kom alla orden… Knipet var från början för att spänna stjärt och lår. Sedan kom det även att gälla för bäckenbotten. Att knipa är av största betydelse! Visste du att var tionde 35-åring har läckageproblem?

Lika smal
 Hon dricker lite citronvatten och drar upp blixtlåset i den vita mjuka träningsjackan. Trots att det har gått över 25 år sedan TV-debuten är Susanne Lanefelt sig lik. Lika solbränd, smal som en tonåring och samma förföriska småhesa röst som då. Energin är intakt – tio gånger i veckan leder hon gymping, på land eller i vatten till deltagarnas förtjusning. Susanne är ju gymping! Men hur kom det sig att en okänd tvåbarnsmamma från Stockholmsförorten Lidingö hamnade på bästa sändningstid i TV?
– På den tiden hade jag ett gym i mina föräldrars källare. Där ledde jag klasser i gymping och en av dem som tränade hos mig var Annchristin Gjers, producent på TV. “Det här skulle funka jättebra i TV!”, sa hon till mig. Och så blev det!
 Programmet skulle heta “Gymping” bestämde man. Och Susanne som nyligen varit på semester med familjen i USA visste precis hur träningen skulle se ut. Succén stavades Jane Fonda.
– Jag hade kommit i kontakt med hennes träningsprogram i Amerika och blivit inspirerad, berättar Susanne. Jag studerade hennes övningar, plockade lite här och lite där och kombinerade ihop med mina egna idéer.
 Och i likhet med Fonda förstod Susanne och producenten tidigt att gamla urtvättade t-shirts och slappa mysbyxor knappast skulle få fart på TV-tittarna. Här krävdes färg, glitter och glamour!

Rosa benvärmare
–  De rosa benvärmarna… jag älskade dem! Vitt och rosa är mina älsklingsfärger. Idag ska alla träna i svart, när färger är så härliga! Många undrade varför vi hade skärp i midjan till våra gymdräkter. Det var som en liten påminnelse om var midjan satt, så att man blev medveten om sin kropp.
 Idag ligger Susannes rosa benvärmare i en upplyst monter på Riksidrottsmuseet i Stockholm. Tvåbarnsmamman från Lidingö har hunnit fylla 62 år, bli farmor och en ofta anlitad expert i hälsofrågor. Och det handlar lika mycket om själ som om kropp. Att träna för att bli smal har aldrig varit ett självändamål.
– Jag har inte vägt mig sedan jag var 35 år. Vikten spelar ingen roll för mig. Vet du, ibland kan jag längta efter glass, riktigt bra glass som jag äter med mycket choklad- eller kolasås. Och då är det en rejäl portion vi pratar om! Jag har inga förbud i mitt liv.

Inte ett dugg blyg Här är jag sex-sju år. Jag var inte ett dugg blyg som barn – jag pratade så mycket i skolan att jag alltid fick sitta längst fram. Minst i klassen var jag också. Jag drömde nog om att bli sjuksköterska eller flygvärdinna. Jag ville sköta om och ta om hand. p

Possi blev Porri Jag är född 1946 och växte upp på Lidingö i Stockholm som yngst av två syskon. Här är jag fyra år och brudnäbb på ett bröllop. Jag fick mitt smeknamn, “Possi”, av en finsk barnflicka vi hade. Sedan blev det “Porri” och det kallar mina vänner mig än idag. q

Pappa, mamma och storebror
Jag hade en otroligt bra uppväxt. Min mamma Ingrid Kjellberg är uppvuxen i USA och arbetade på amerikanska ambassaden i Stockholm tills hon var 87 år. Pappa Gösta var byggnadsingenjör och ritade vårt hus. Han gick bort 1989. Min bror Staffan var egen företagare men är idag pensionär och bor i Österrike. 

Lägerledare i USA
Efter läroverket åkte jag till USA för att jobba som simlärare åt fattiga barn. Staten betalade så att de fick åka på läger på sommaren. Vi bodde i baracker och lagade pannkakor över elden, vi badade och levde i naturen. Det fanns en byggnad ute i skogen som var som en kyrka. När de här små barnen sjöng… det var så att håret reste sig på armarna.

Gick upp 12 kilo
Jag trodde inte att jag kunde bli tjock förrän jag kom till Cambridge för att läsa engelska. Jag var inneboende hos Mrs McCain som alltid bakade. Varje dag stod ett fat med nybakta kakor vid min dörr. Efter tre månader hade jag gått upp 12 kilo! När mina föräldrar kom för att hämta hem mig fick de en chock. När jag öppnade dörren såg de bara en julskinka – det var min överarm!

Kompletterar varann
Jag träffade min man Claes när jag gick på läroverket. Han var snygg och tuff och en stekhet dag 1969 gifte vi oss i mitt föräldrahem. Vi är så olika, han är blond och lockig, jag är mörk med rakt hår. Han är ekonom och jag är oekonomisk. Min svärmor Vera är damen i blått och min mamma Ingrid är klädd i rosa.

40 år 2009
Här är jag och Claes på maskerad. Vårt liv förändrades när jag slog igenom som 37-åring men Claes hanterade det bra. Han har lyckats så bra i sitt eget yrke. Vi kommunicerar och är tydliga med vad vi vill. Är man öppen kan man lära sig av varandra och utvecklas. Vi gör mycket tillsammans, spelar golf, seglar och dansar. I vår har vi varit gifta i 40 år!

  Gym i källaren
Jag startade ett gym i mina föräldrars källare när jag var 27 år och nybliven mamma till Peder. Tio år senare kommer en TV-producent till ett av mina pass och säger att “Det här skulle fungera i TV!” Vi sände “Gymping” två gånger i veckan på bästa sändningstid. Jag överöstes med reklamkontrakt och festinbjudningar.

Fina Baloo!
Det här är familjens hund, Baloo, vår fjärde flatcoated retriever i ordningen. Baloo är jämngammal med mitt barnbarn Carolina (1,5) och full av glädje och bus! Vi promenerar en timme varje dag. Jag brukar rekommendera folk som är ensamma att skaffa hund. Har du hund kommer folk alltid fram och pratar med dig.

Älskade barn!
Jag hade längtat efter att bli mamma och fick min äldsta son Peder när jag var 27 år. Det var så fantastiskt att vänta barn. Jag hade en vit mammablus med blommor i olika färger och jag tänkte: “Ni skulle bara veta vad jag bär på!” Jag älskar barn och hade gärna velat ha fler men det blev två och jag är så tacksam över det. Det var så det skulle bli!

          Kul med gratis glass
Peder var tio år och Stefan var åtta när jag slog igenom 1983. De tyckte bara det var roligt att mamma blev känd. De fick ju så många favörer! Jag fick bland annat gratis glass ett helt år, gymutrustning och vindsurfingbräder – de klagade inte. De blev aldrig retade i skolan på grund av mig.

Mina söner idag u
Så här ser mina söner ut idag. Peder, till vänster, är 35 år och driver företaget discshop.se i Stockholm. Stefan är 33 år och bor sedan sju år i London där han jobbar inom finansvärlden. Han är gift med en amerikanska, Leslie, och de har dottern Carolina, 1,5 år. Bilden är tagen på Stefans bröllop. 

Båtbiten
Vi har alltid seglat i vår familj – från islossning till det att isen frös till igen. Barnen är uppvuxna på båt. Jag har ett litet träningsprogram som jag kör varje dag oavsett var jag befinner mig i världen. Jag minns en gång när vi var ute till sjöss och jag låg på golvet i båtens köksregion och gjorde mina övningar. Alla klev över mig där jag låg och sa: “Vad flitig du är!”

Älskar att dansa
När TV4 ringde och frågade om jag ville vara med i “Let´s dance” skrek jag: Jaaaaa! “Let´s dance” är det roligaste jag har gjort i hela mitt liv. Jag älskar dans och när jag är på kalas vill jag dansa hela tiden, oavsett tid på dygnet. Min man vill ibland. Björn Törnblom och jag träffas fortfarande och dansar ihop.

Min mor och jag
Här är jag och min mamma Ingrid på Selma Lagerlöf- SPA i Sunne. Hon är idag 95 år men på bilden är hon runt 80. Mamma älskar också att dansa och hon gick på gym två gånger i veckan tills hon var 90 år gammal! Hon gick ner i spagat tills hon var 91. Nu har hon tyvärr drabbats av en muskelsjukdom men hon är lyckligtvis alldeles glasklar i huvudet.

Fyra generationer
Här är mamma, jag, min son Stefan och hans dotter Carolina 1,5 år. Fyra generationer! Innan jag blev farmor hade jag hört så mycket om hur roligt det var. “Är det verkligen så?”, tänkte jag. Och så var det. Det är fantastiskt! När Claes och jag är med Carolina är det som att tiden stannar. Som farmor kan jag vara mer närvarande.

Kniiiper fortfarande!
Idag leder jag tio pass i veckan, både vanlig gymping och vattengymping. Våra kroppar är gjorda för rörelse och jag brukar säga: “Du behöver inte träna alla muskler varje dag bara dem du vill ha kvar.” Men det ska inte vara kravfullt och jobbigt. Den bästa motionen är ändå den som blir av.

Min stora idol
När jag var barn var Audrey Hepburn min förebild. Hon var så söt och hade så vackra klänningar. Jag ville nog likna henne vill jag minnas. Jag har fortfarande en bild av henne uppsatt på dörren till mitt kontor där hemma. Tänk när hon dansade med Fred Astaire…

Susannes dagliga dos
Varje dag tar Susanne vitaminer, mineraler, rosenrot (istället för östrogen), gurkmeja för inre ledharmoni, antioxidanter och alger för syrabasbalans och detox om hon behöver rensa ut kroppen.